Svensk Läraretidning: 1894

314

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 25

komma sådana besparingar, som med sålunda anvisade och eljest befintliga tillgångar möjliggöra folkskoleväsendets ordnande och upprätthållande år 1895; och åtager sig församlingen till betäckande af förstnämda anslag en afgift under år 1895, beräknad efter 86 öre för hvarje krona allmänn bevillning.

I olikhet med reservanten uraktlät alltså församlingen att säga, på hvilka utgiftsposter nedsättningen skulle göras.

Kyrkostämmoförordningen för Stockholms stad bestämmer, att »om församlingarnas afgifna meningar befinnas skiljaktiga», så skola de 50 kyrkofullmäktige »utöfva församlingarnas gemensamma af-göranderätt och efter sakens noggranna pröfning beslut i den hänskjutna frågan fatta». Om någon sammanjämkning talas här icke, utan äga kyrkofullmäktige full frihet att fatta sitt beslut, oberoende af hvilken mening som allmännast gjort sig gällande inom kyrkostämmorna. Härtill kommer, att i frågor om nya eller ökade utgifter erfordras två tredjedelars majoritet inom kyrkofullmäktige (men som vanligt blott enkel majoritet vid kyrkostämmorna).

På grund af Maria församlings beslut och med kännedom om kyrkofullmäktiges nuvarande sammansättning kunde man i år frukta det värsta för hufvudstadens folkskolor. Hvad man fruktat, har tyvärr inträffat - rubriken här ofvan angifver det nya, af kyrkofullmäktiges minoritet dikterade folkskoleprogrammet: hufvudstadens folkskolor ställda på förknappning.

Sistlidne torsdags middag voro kyrkofullmäktige sammankallade för att som det heter i författningen - efter sakens noggranna pröfning fatta beslut i den hänskjutna frågan. Någon »noggrann pröfning» ansåg man sig emellertid ej behöfva. Skatten skulle ej höjas, den saken var klar på förhand, det finge sedan gå med folkskolorna, hur det kunde.

Redan den inledande debatten var härvidlag vägledande. Vid uppgörandet af en budget, vare sig för stat eller kommun, går man ju i regeln så till väga, att man först bestämmer sig för hvilka utgifter man vill göra och sedan rättar uttaxeringen därefter. På yrkande af rektorerna H. Hernlund och C. von Friesen, professor O. Montelius m. fl. och med 32 röster mot 13 beslöts här ett motsatt förfarande och att sålunda börja med uttaxeringsfrågan. Statskommissarien Samzelius och redaktör E. Hammarlund påpekade förgäfves det oformliga i ett sådant tillvägagångssätt.

I själfva hufvudfrågan uppstod en stunds debatt, därunder professor Montelius, sekteteraren Åsbrink, rektorerna C. von Friesen och Hernlund samt handlanden G. Vennerström förordade 86 öre. Sekreteraren Åsbrink hade ett af sina från kyrkostämman i Östermalm kända anföranden mot folkskolan och lärarekåren. Särskildt klandrades den senare, för att den deltog i kyrkostämmornas beslut om folkskolestaten (här blef talaren afbruten af ordföranden

med uppmaning att hålla sig till saken).

Kyrkoherden Landqvist (medlem af folkskoleöfverstyrelsen) framhöll, att det ej vore möjligt att hålla uttaxeringen vid 86 öre utan att fullständigt sönderbryta folkskoleväsendet. Yrkade bifall till öfver-styrelsens förslag.

Redaktör E. Hammarlund visade, hvarför en förhöjning vore nödvändig, och vädjade till kyrkofullmäktige, om de icke åtminstone ansågo sig kunna gå in på en kompromiss af 90 öre. Tal:n ville i så fall framlägga ett förslag, enligt hvilket det blefve möjligt att få budgeten att gå ihop. Pastor primarius Fehr förordade likaledes 9O öre.

Vid anställd votering afgåfvos 18 röster för 86 öre och 24 röster för en höjning till 90 öre, men som icke två tredjedelars majoritet uppnåtts, var alltså uttaxeringen bestämd till 86 öre.

Det gällde nu att bestämma utgiftsstaten. Man redde sig för tillfället genom att besluta uppskof af den frågan. Folkskoleöfverstyrelsen skulle genom en skrifvelse anmodas under tiden inkomma med en utredning, huru utgiftsstaten bör uppgöras, för att det hela skall kunna gå ihop med den nu beslutade uttaxeringen.

*

Hvad skall nu ske? Skall öfverstyrelsen verkligen i enlighet med Skarins reservation gå in på en väsentlig minskning i slöjdundervisningen, hvarigenom tredjedelen af de gossar, som nu slöjda om eftermiddagarna, skola i stället drifva omkring på gatorna? Eller hvar skall ändringen göras?

Lyckligtvis kan ingen nedsättning ske i den ordinarie lärarepersonalens löner. God vilja fattas nog eljest ej hos somliga, såsom framgick af sekreteraren Åsbrink s anförande.

Bekymmersamt ser det emellertid i närvarande stund ut för Stockholms folkskolor. Det finnes dock en ljusglimt. Den situation, i hvilken en minoritet af 18 personer inom kyrkofullmäktige bragt folkskolorna härstädes, uppbäres icke af den allmänna meningen hos de vid kyrkostämma röstberättigade medlemmarne. Alltså kan man hafva en förhoppning, att förhållandena skola snart nog ändras.

Den tillfälliga skadan kan dock blifva svår nog och lämna spår efter sig under kommande tider.

Inbjudning

till deltagande i sommarkurserna i Lund återfinnes längre fram i dagens nummer. Kurserna fortgå den 20 - 29 instundande augusti. Bland föreläsningarna märkes »Ur pedagogikens historia» af professor J. Thyrén.

Offentliga

voro det nu hållna folkskoleinspektörsmötets allmänna förhandlingar. De sju föregående mötena af detta slag hafva hållits inför lykta dörrar. Så långt har

man alltså kommit under de 13 år, som förflutit sedan förra mötet afhölls, att man icke längre anser sig böra upprätthålla det förra hemlighetsmakeriet vid möten af detta slag.

På grund af resa träffas denna tidnings utgifvare icke under tiden 16-29 juni. Alla skrifvelser i redaktionsangelägenheter adresseras: Svensk Läraretidning, Stockholm N.

Tvist om bostad, kofoder m. m.

Hos länsstyrelsen i Gäfle hade folkskolläraren Axel Brovall dels 1) anfört besvär öfver Järfsö kyrkostämmas beslut den 11 mars, därvid stämman afslog såväl Brovalls begäran att erhålla kofoder och kobete in natura samt planteringsland för rotfrukter som ock Brovalls hyresersättningsanspråk från och med den l januari 1886 eller för tid, som han antingen måst hyra bostad eller haft ofullständig sådan, dels ock 2) med åberopande af länsstyrelsens utslag af den 16 december 1893, enligt hvilket församlingen ålades ofördröjligen skaffa Brovall lagenlig bostad, anhållit om hyresersättning efter 108 kr. pr år intill dess detta åläggande fullgjorts. Länsstyrelsen har genom utslag den 4 juni bifallit besvären i fråga om kofoder, kobete och planteringsland samt hyresanspråket i så måtto, att församlingen ålades i hyra godt-göra Brovall 7 kr. i månaden, räknadt från den 16 dec. 1893, samt ersätta honom 20 kr. för kostnaderna i målet.

Seminarierna. I likhet med föregående år har af seminarierektorn G. V. Bucht utgifvits Redogörelse för verksamheten vid folkskollärareseminarium i Hernösand. Denna redogörelse, omfattande det senast gångna läsåret, innehåller fullständiga uppgifter om undervisningen och därvid använda läroböcker samt genomgångna lärokurser i såväl själfva seminariet som i den med seminariet förenade öfningssko-lan. Därjämte redogöres för lärarnes tjänsteåligganden. Beträffande seminarieeleverna finnas uppgifter om deras antal, flyttning mellan klasserna, fädernas yrke samt deras egen sysselsättning före inträdet vid seminariet. I afseende på detta sistnämda meddelas, att 6 genomgått småskollärare-seminarium, 8 tillhört allmänt läroverk, 5 idkat handtverk, 3 handel, 3 arbetat vid sågverk, l varit poststationsbiträde, l gar-dist, l dräng, l hemmansägare, hvarjämte 20 »hjälpt till i hemmet» eller »hjälpt till i jordbruk». I afseende på omfattningen af elevernas hemarbete anföres, att det för de olika terminerna och klasserna varierat mellan IGYa och 213/-? timmar pr läs-vecka. Slutligen redogöres för ökningen under året af seminariets undervisningsmateriel och bibliotek samt för byggnader, ekonomi och examina. Såvidt det af oss är kändt, är Hernösands seminarium hittills det enda, från hvilket en dylik årsredogörelse utsändes.