Svensk Läraretidning: 1894

N:r 27

SVENSK LÄRARETIDNING.

339

- Ett kamratmöte af forna elever vid Gudmundrå högre folkskola hölls den 25 juni. Ett stort antal f. d. lärjungar hade infunnit sig, de flesta tillhörande bonde- och arbetareklassen. Skolans föreståndare, riksdagsman J. Nydahl, hälsade de närvarande välkomna, hvarefter middag intogs. Sedan följde ett kort föredrag om »en själfbildad odalman», hvarpå de församlade tågade till kyrkogården, där tre för skolan märkliga män hvilade, bland andra skolans grundläggare Jonas Näsman. Frågan om ett framtida möte besvarades med enhälligt ja, och uppdrogs åt skolans lärare att bestämma tid för sådant.

- Diskussionsföreningen på Nääs har på frågan, hvad som kan göras till hindrande af råhet, laster och laglöshet bland den uppväxande ungdomen, afgifvit följande svar: »Utbredandet af råhet, laster och laglöshet bland den uppväxande ungdomen bör motarbetas isynnerhet därigenom, att läraren i skolan mera, än hvad hittills skett, vinnlägger sig om att uppfostra barnen till lydnad och vördnad för Gud och hans ord, för lagar och samhällsförordningar, för målsmän, lärare och äldre personer samt söker gifva dem håg och lust för god läsning och nyttigt arbete; att föräldrar och husbönder göras uppmärksamma på plikterna mot ungdomen samt förmås att vid antagandet af tjänare mera än hvad nu är fallet taga hänsyn till den sökandes vitsord angående flit och uppförande under skoltiden; samt att ungdomen beredes tillfälle till fortsatt utbildning i god riktning genom fortsättningsskolor, föreläsningar, föreningar för ungdom och genom goda lånbibliotek.»

- Sommarkurserna i Grebbestad taga sin början måndagen den 30 dennes och fortgå till och med lördagen den 4 augusti med 3 a 4 föreläsningar hvarje dag. Docenten vid Uppsala universitet Frans v. Schéele föreläser *om minnet», docenten vid Göteborgs högskola O. E. Lindberg om »fornsemitisk historia» (babylonier och assyrier), och lektor J. Bergman i Vänersborg kommer att skildra »några af världslitteraturens stormän». Det underhandlas vidare; om att få en läkare att hålla föreläsningar i hygien samt gifva samaritkurser. En och annan extra föreläsning hoppas man få af professor Hjärne, som efter sin återkomst från »University Extension Congress» i London blir sommargäst i Grebbestad. Antalet deltagare begränsas till 50 a 60. Afgiften för alla föreläsningarna blir 5 kr. pr person, i ett ämne 2 kr. och för en föreläsning 50 öre. Tryckta grundlinjer utdelas gratis. Gemensam spisning kommer att anordnas äfvensom utflykter till lands och sjös.

- Följande flaggdagar^ äro enligt skolrådets beslut fastställda för Östhammars skola: 10 januari (Karl von Linnés dödsdag), 21 januari (konungens födelsedag), 13 februari (Karl X Gustafs dödsdag), 8 mars (John Ericsons dödsdag), 20 mars (Uppsala möte), 27 april (Engelbrekts dödsdag), l maj (vårens dag), 15 maj (drottningens namnsdag), 6 juni (nationaldagen), 16 juni (kronprinsens födelsedag), 18 juni (folkskolestadgan utfärdad), 23 juni på eftermiddagen (midsommarafton), 24 juni (midsommardagen), 7 augusti (Berzelii dödsdag), 28 augusti (Axel Oxenstjernas dödsdag), 29 september (Gustaf Vasas dödsdag), 4 november (unionsdagen), 6 november (Gustaf II Adolfs dödsdag), 30 november (Karl XILs dödsdag), l december (konungens namnsdag) samt 14 december (Sten Sture den äldres dödsdag). Dessutom skall flaggan hissas då termin börjar eller slutar, då inspektion hålles i skolan, då ärkebiskopen eller landshöfdingen besöker staden, samt vid andra tillfällen, då allmän flaggning äger rum i staden.

- Hemfridsbrott i skola begicks, skrifves till Smål.-P:n, i en socken af Allbo härad fredagen den 22 juni, efter det därstädes förut på dagen hållits examen. Ett par bröder, hemmansägare i församlingen och den ene därjämte kyrkovärd, infunno sig i skolhuset, ytterst uppretade däröfver, att deras gossar erhållit den ene nedsatt flitbetyg och den andre nedsatt sedebetyg. Det hjälpte icke, att läraren sökte lugna de

med knölpåkar beväpnade männen därigenom, att han med skolans journal visade, att deras barn icke ensamma drabbats af dylik betygssättning. Äfven förut hade sådant inträffat, fastän aldrig betygen förrän nu blifvit af skolrådsordföranden upplästa. Från råa ord och hotelser öfvergingo de till handgripligheter, kastade omkull läraren mellan ett par af bänkarna i skolsalen och tilldelade honom åtskilliga våldsamma slag. Lärarens hustru, som skyndade till för att afstyra våldsamheterna, blef då också föremål för omilda knuff-ningar. Uppträdet slöt icke förrän ortens läns-man, som händelsevis passerade förbi skolhuset, inskred och förmådde våldsverkarne att aflägsna sig. Påföljande dag infunno sig samma personer vid skolhuset men träffade då icke skolläraren hemma. Hans hustru fick då uppbära ett nytt utbrott af deras vrede, därunder de betecknade skollärarefamiljen som en sorts socknens nådehjon, hvilka gjorde klokast i att icke knysta. Den åldrige kyrkoherden i församlingen begaf sig, så snart han försport hemfridsbrottet, till skolhuset och uttalade sin harm öfver hvad som passerat samt sitt hopp om, att saken blefve vederbörligen behandlad och afstraffad.

Ett kretsföreningsmöte i Tyskland,

(Bref till Svensk Läraretidning.)

Den 19 juni erhöll undertecknad, som då en 8 dagars tid vistats i Greifswald och åhört undervisningen i därvarande folk-och borgarskolor, inbjudning till deltagande i Greifswalder-skollärareföreningens möte, hvilket skulle hållas i Greifswald midsommarafton kl. 1/2 9 e. m. (Midsommaraftonen firas icke på något särskildt sätt i norra Tyskland.) Greifswalder-föreningen är en krets af den nära 60,000 man starka allmänna tyska lärareföreningen.

Vid mitt inträde, då förhandlingarna redan voro i gång, blef jag ganska förvånad däröfver, att alla mötesdeltagarna hade hvar sin biersejdel fylld, och de flesta rökade sin cigarr. Allt efter som diskussionen fortgick, druckos seidlarne tomma och fylldes af ett par kypare på nytt.

Af ordföranden föreställdes jag för mötesdeltagarne och hälsades välkommen. Först behandlades några stadgeändringsförslag. Därefter öfvergick man till behandling af hufvudspörsmålet för sammanträdet: om mindre begåfvade barns undervisning. Efter ett längre föredrag och en kortare diskussion enades mötet om följande uttalande:

I. Mindre begåfvade barn böra vid undervisningen skiljas från normalt begåfvade barn,

a) emedan de hindra de senare i den andliga utvecklingen och skada dem i den sedliga utbildningen,

b) emedan de själfva tillsammans med normalt begåfvade barn icke uppnå den grad af andlig utveckling, som för dem är möjlig att uppnå, och äro utsatta för faror beträffande sin sedliga utbildning,

c) emedan deras uppehåll i den allmänna skolan i sig innesluter den faran, att de nästan helt och hållet blifva idioter.

II. Inom större samhällen eller för flera mindre kommuner gemensamt böra särskilda klasser eller hjälpskolor inrättas för mindre begåfvade barn.

III. Hjälpklassernas ändamål är:

a) att så allsidigt som möjligt utveckla barnens ringa andliga anlag,

b) att också särskildt föra barnen till ett förnuftigt viljande och kännande.

IV. Till hjälpklasserna böra de barn föras, hvilka

a) i början af skolåldern af läkare förklarats vara mindre begåfvade,

b) efter förloppet af de två första skolåren icke hafva kunnat nå så långt, att ett fortskridande med normalt begåfvade barn är möjligt.

Sedan därefter beslutats, att lärarepersonalen gemensamt skulle företaga en utfärd, behandlades lärarnes läscirkels angelägenheter.

*

Tysklands folkskollärareförening indelas i 43 förbund, hvilka i 1,884 föreningar räkna nära 60,000 medlemmar. Under förra året ökades föreningen med omkring 3,000 medlemmar. Det största af ofvannämda förbund är »Preussiska folkskollärarnes landsförening», hvilken i 15 pro-vinsialförbund räknar öfver 40,000 medlemmar i 1,480 föreningar. Ordförande i Tysklands folkskollärareförening är f. n. läraren Glausnitzer i Friedrichsfelde vid Berlin.

Hvarannat år håller Tysklands folkskol-lärareförening möte (Deutscher Lehrertag) under pingstferierna (i år i Stuttgart, 1896 i Hamburg). Provinsialförbunden, t. ex. den pommerska provinsiallärareföreningen, håller årligen ett möte. Greifswalderkretsen håller två möten i månaden. Vid de stora mötena får en hvar mötesdeltagare yttra sig, men i voteringarna få endast de delegerade deltaga. Föreningsorgan äro för Tyska lärareföreföreningen Pedagogische Zeitung och för Preussiska Landsföreningen Neu Pedagogische Zeitung.

Nils Lundahl.

Dödsfall.

C. L. Våhlin f- Från Malmö ingår underrättelse, att rektorn vid därvarande högre allmänna läroverk, förre seminarierektorn och folkskoleinspektören Carl Ludvig Våhlin aflidit därstädes i söndags i en ålder af 75 år.

Rektor Våhlin var född 1819 i Farhult i Malmöhus län; han tillhörde den gamla lärdoms- och prästsläkten Våhlin. Efter afslutade skolstudier blef han student i Lund 1837 samt förordnades 1850 till vice adjunkt vid Lunds katedralskola. Ar 1859 utnämdes han till lektor i teologi och hebreiska vid högre allmänna läroverket därstädes.

År 1864 företog Våhlin med understöd af statsmedel en utländsk studieresa, hvarunder han inhämtade kännedom om folkundervisningen och anstalter för folkskollärares utbildande. Sistnämda år blef V. tillförordnad föreståndare för folkskollärareseminariet i Lund och 1866 nämda seminariums rektor, hvilken tjänst han 1871 lämnade för att tillträda deno indräktiga rektorsbefattningen i Malmö. Ären 1869 - 78 var han tillika folkskoleinspektör först i Torna härad och de senare åren i Oxie härad.

Rektor Våhlin har varit mycket verksam för folkundervisningens höjande inom det län han tillhörde. Hans grundliga insikter i dithörande frågor hafva tagits i anspråk för flera kommittéer. Sålunda var V. ledamot af 1864 års kommitté för uppgörande af förslag till stadgar för se-