Sida 496
1894-09-26
494
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 39
att skolan skötes af lärarekrafter till så stort antal och med den kompetens, att skolan kan anses fylla den uppgift, som tillkommer en folkskola;
att skolan förblifver under tillsyn af inspektören öfver Stockholms städs folkskolor, genom hvilken direktionen öfver pensionsinrättningen må blifva i tillfälle att årligen erhålla underrättelse om dessa villkors iakttagande;
att skolans lärare och lärarinnor icke må från sina tjänster entledigas i annan ordning, än som motsvarar hvad i detta afseende är stadgadt beträffande lärare och lärarinnor vid de allmänna folkskolorna;
att barnhusets direktion må tillse, att de tjänster, för hvilka delaktighet i pensionsinrättningen vunnits, hållas besatta med ordinarie innehafvare, utsedda i den ordning, stadgan för barnhusets skola föreskrifver;
att direktionen ansvarar för och årligen inom föreskrifven tid till direktionen öfver folkskollärarnes pensionsinrättning insänder behöriga pensionsafgifter; samt
att likaledes genom direktionens försorg vederbörliga årsafgifter i föreskrifven ordning ingifvas.
Vid nämda skola anställde läraren Olof Andrén och lärarinnan Andriette Louise Dahlqvist få räkna sin tjänstgöring därstädes såsom ordinarie under villkor, att pensionsafgifter för dem erläggas.
Folkskollärarevalet i Kalmar den
28 sistl. november utföll på det sätt, att å tredje förslagsrummet uppförde ordinarie folkskolläraren i Högsby J. M. Olsson erhöll röstpluralitet. Valet öfverklagades af seminarieadjunkten Joh. Vickbom under framhållande, att Olsson, som efter aflagd studentexamen år 1888 vunnit inträde vid Växjö folkskollärareseminarium, i afgångsexamen därstädes icke blifvit pröfvad i svenska språket, oaktadt den nya seminariestadgan bort för O. tillämpas.
Under målets handläggning ingick O. till k. m:t med begäran, att den anmärkta ofullständigheten i hans afgångsexamen icke måtte utgöra hinder för honom att söka och innehafva folkskollärarbefattning. Denna ansökan bifölls den 9 sistl. februari. Häraf drog domkapitlet den slutsats, att O. icke före nämda dag varit behörig att uppföras på folkskollärareförslag, hvadan hans val förklarades ogiltigt. Saken drogs under k. m:ts ompröfning. Den 7 d:s afkunnades följande utslag:
K. m:t har låtit handlingarna i detta mål sig föredragas och därvid, enär Olsson vunnit behörighet till anställning såsom ordinarie folkskollärare, med upphäfvande af domkapitlets utslag, ogillat det af Vickbom beträffande ifråga-komna val och förslag framställda yrkande.
Inträde vid seminarium. Hos k.
m:t har Axel Fritiof Liljegren, född den 12 januari 1865, anhållit, att han måtte vinna inträde såsom elev vid folkskollärareseminariet i Växjö, oaktadt han öfverskridit den för inträde stadgade högsta åldern. Ansökningen har på det sätt bifallits, att den anförda omständigheten icke må utgöra hinder för sökanden att inom de fyra första veckorna af höstterminen innevarande år intagas såsom elev vid nämda seminarium.
Nytt skolhus i stället för hyrd lokal.
Å kyrkostämma med Huddinge församling
den 28 mars 1884 beslöts, att inom församlingen skulle uppföras fem nya folkskolehus, däribland ett för Vårby skolområde. För sådant ändamål hade församlingen enligt k. m:ts tillstånd upptagit ett amorteringslån å 30,000 kr. Den 8 juni 1891 beslöt församlingen å kyrkostämma, att skollokal för nyss nämda område skulle beredas genom förhyrande på 10 år af lägenheten Snickarekrogen. Detta beslut blef efter däröfver anförda besvär upphäfdt af länsstyrelsen, hvars resolution sedermera af kammarkollegium och k. m:t fastställdes.
Med anledning häraf företogs frågan till ny behandling å kyrkostämma den 30 mars 1893, därvid församlingen för sin del ansåg skolväsendet inom roten i fråga på bästa sätt ordnadt. Då alltså behofvet icke kräfde någon skyndsammare förändring, beslöt församlingen att innan den l oktober 1901 uppföra och inreda ett nytt skolhus inom Vårby rote i öfverensstämmelse med 1884 års beslut.
Häröfver anfördes besvär hos länsstyrelsen, som resolverade,
att som kyrkostämmobeslutet af den 28 mars 1884, på grund hvaraf församlingen upptagit lån att användas för uppförande af åtskilliga skolhus, däribland ett för Vårby rote, hvilket, i beslutet främst omförmäldt, skäligen icke kunde därhän till verkställigheten undanskjutas att, ehuru tio år förflutit från beslutets fattande, roten likväl skulle under ytterligare åtta år få åtnöja sig med den förhyrda lokalen, som enligt hvad upplyst blifvit, vore belägen i ena utkanten af skolområdet och icke uppfyllde de anspråk, som skäligen kunde ställas på en folkskolebyggnad; alltså funne länsstyrelsen rättvist att, med upphäfvande af 1893 års kyrkostämmobeslut, förplikta församlingen att till den l oktober 1896 hafva för Vårby rote å central plats uppfört och till .fullo in-redt nytt skolhus.
Kammarkollegium fann icke skäl att ,göra ändring i länsstyrelsens utslag, och den 7 d:s har äfven k. m:t fastställt samma u
Ändradt kyrkostämmobeslut fastställdt. Enligt laga kraftvunnet beslut af kyrkostämman i Glostorps församling af Malmöhus län den 17 mars 1891 skulle inom församlingen å central plats inrättas en treklassig folkskola och den förutvarande folkskolan i Keglinge jämte två mindre folkskolor förvandlas till treklassiga småskolor. Den 17 sept. 1893 upptog kyrkostämman ärendet till ny behandling, därvid beslut fattades, att den fasta folkskolan i Keglinge skulle bibehållas och i närheten af densamma inrättas en två-klassig småskola, samt att i stället för de två mindre folkskolorna, hvilkas hus och tomter borde försäljas, skulle inrättas en folkskola. Inrättandet af småskola i samband med sistnämda folkskola skulle anslå, intill dess ett ökadt barnantal sådant kräfde.
Klagomål anfördes under framhållande, att beslutet strede mot det förut fattade och af k. m:t fastställda beslutet. Såväl länsstyrelsen och domkapitlet som nu senast k. m:t hafva emellertid fastställt det senaste kyrkostämmobeslutet.
Utslag angående vedbrand. Orsa församling uppdrog å kyrkostämma den 31 sistl. maj åt viss person att förse folkskolläraren G. F. Pettersson i Skattungbyn med nödigt bränsle. Vid samma tillfälle beslöts, att bränslet skulle tillhandahållas läraren i långved.
Läraren klagade hos länsstyrelsen i Falun, som genom utslag den 13 d:s upphäft kyrkostämmobeslutet i fråga, enär folkskollärare måste anses berättigad att bekomma det honom i lag tillerkända bränsle i sådan ved, som allmänneligen till ved i orten begagnas, eller kastved, samt öfter-klagade beslutet följaktligen, för så vidt det innehåller bestämmelse därom, att bränsle skall klaganden tillhandahållas i långved, kränker hans enskilda rätt. Beträffande myckenheten af bränslet ålägges Orsa församling att tillhandahålla klaganden 24 famnar kastved till en längd af 2l/2 fot eller 7,5 decimeter. Församlingen förpliktades därjämte att ersätta klagandens kostnader i målet.
Medelpads första allmänna skolmöte hölls i Sundsvall den 17 och 18 d:s. Till mötets ordförande valdes komministern O. Arbman i Sundsvall, till vice ordförande folkskolläraren N. J. Nyström i Sundsvall samt till sekreterare folkskollärarne J. E. Ohgren och A. Björklund i Sundsvall.
Sedan komministern /. Kalländer i Sunds-' vall hållit föredrag öfver ämnet »Folkskolans uppfostrande betydelse», behandlades frågan: Kan lärarens uppgift att verka uppfostrande fyllas, om hans rätt att tukta inskränkes eller beröfvas honom? Följande uttalande gjordes:
Då den grundläggande skolan framför allt bör verka uppfostrande; då härtill nödvändigt fordras, att läraren inför barnen äger fullständig auktoritet; då enstaka barnanaturer visa ett trots och en lättja, som ej låta rätta sig med mildare medel: så anser mötet, att lärarens uppgift att verka uppfostrande icke kan fyllas, om hans rätt att tukta jämväl med lindrig kroppsaga ytterligare inskränkes eller beröfvas honom.
Frågan: Huru kan en för folkskolan lämplig beskrifning öfver Medelpad åstadkommas? föranledde tillsättandet af en kommitté, som skulle uppgöra schema för affattandet af sockenbeskrifningar. Man beslöt därjämte uppdraga åt en eller flera lärare inom hvarje socken att utarbeta nämda sockenbeskrifningar, hvilka sedan skola af kommittén sammanarbetas till en landskapsbeskrifning. Denna borde innehålla tilltalande skildringar af landskapets natur, närings- och folklif samt möjligen en och annan berättelse och upplysande sägen.
Dessutom behandlades frågor om kristendomsundervisningen i småskolan, om undervisningen rörande rusdryckernas skadlighet, om slöjdundervisningens mål samt om teckningsundervisningen i folk- och småskolan. I afseende på den sistnämda frågan uttalade mötet sig för den lärogång, som Öfverläraren A. Sjöström i sitt i ämnet utgifna arbete anvisat.
Mötet var besökt af omkring 80 personer.
Källa: Project Runeberg ·