Svensk Läraretidning: 1894

N:r el

SVENSK LÄRARETIDNING.

527

Sydöstra Nerkes, Askers, Västerdalarnes, V. Gestriklands (en juridisk breflåda i Svensk Läraretidning vore tillräckligt) och Bergsjö.

Stadgeändringarna.

Södra Nerkes- och Frånö-kretsarna hafva afslagit de stadgeändringar, som gälla ökning af centralstyrelseledamöternas antal.

Har j äger s-kretsen anser dagtraktamentet böra utgå i enlighet med revisorernas för-

Nya kretsföreningar.

Alfta- Ofvanåker- Voxna lärareförening beslöt vid möte den 29 september att ingå som krets i S. A. F. Såsom medlemmar antecknade sig 16 personer, däribland kyrkoherden J. Harnisch i Alfta. Ordförande är folkskolläraren J. Hedin, Ofvanåker, adr. Alfta.

Dala-Husby lärareförening är namnet på en ny krets i sydöstra Dalarne. Kretsen räknar 12 medlemmar. Ordförande är komminister Es. Torssell, adr. Dala-Husby.

Från oktoberkyrkostämmorna.

(Meddelanden till Svensk Läraretidning.)

Strå, Östg.: I nästkommande års inkomst-och utgiftsstat hade föreslagits inrättandet af en fortsättningsskola och en slöjdskola. Mot detta förslag uppträdde egendomligt nog pensionerade folkskolläraren J. G. Andersson, anförande att sådana skolor vore obehöfliga, och att kommanalutskylderna voro dryga. Ett förslag om en slöjdskola blef äfven förra året afslaget på samma persons yrkande. Det senast framlagda förslaget hade blifvit af skolrådet enhälligt tillstyrkt och gällde blott 50 kr. årligen till fortsättningsskolan och 140 kr. för en gäng till slöjdskolan. Då ärendet förelåg till stämmans afgörande, inträffade det märkliga, att församlingens störste röstägare, tillika skolrådsledamot, nu nedlade sin rösträtt, oaktadt han i skolrådet talat för bifall. En annan skolrådsledamot var den, som begärde votering. Resultatet blef, att förslaget äfven denna gång föll. Närmaste anledningen till denna oväntade och öfverraskande utgång lärer 'vara, att nämde Andersson under tiden närmast förut flitigt agiterat och lyckats omvända åtskilliga af dem, som förut varit för saken.

Nyköping: Lärare i högsta lönegraden skulle uppflyttas till 1,000 kronors delaktighet i pensionsinrättningen. Slöjdlärarinnornas löner höjdes från 500 till 550 kr. (14 timmars undervisning i veckan.) Två fortsättningsskolor för flickor träda i verksamhet med nästa år.

Litteratur.

Skolgeografi i två kurser af Ernst Carlson. Första kursen. Fjärde genomsedda upplagan. Stockholm, P. A. Norstedt & söner. Inb. 3 kr.

Professor Ernst Carlsons »Skolgeografi» är visserligen icke afsedd för folkskolan utan för allmänna läroverket, hvilket visar sig redan af dess omfång och pris. Detta hindrar emellertid ej, att den kan vara af ett stort intresse äfven för folkskolans lärare och lärarinnor, då ju den undervisning i geografi, som dessa skola meddela, icke i afseende på sin art skiljer sig från den, som bör meddelas lärjungarna i läroverkens lägre klasser.

Vid en genomläsning af föreliggande arbete finner man ock mycket, som folkskolläraren vid sin undervisning kan hafva nytta af. De läroböcker, till hvilka hans undervisning skall ansluta sig, måste på grund af priset vara ytterst knapphändiga, och en mängd sakutredningar äro därför i dem förbigångna, hvilka dock äro nödvändiga, såvida någon klar föreställning skall kunna bibringas barnen. Det måste därför vara till stor lättnad för läraren, om han i^en utförligare lärobok finner dessa sakutredningar, och detta just i den form och till den omfattning, hvari de kunna vid undervisningen meddelas. Åt dylika sakutredningar har nu professor Carlson ägnat stor uppmärksamhet. De återfinnas dels i noter, dels i ett särskildt register, ett slags geografiskt saklexikon vid bokens slut - i förbigående sagdt en mycket lycklig idé, som förtjänar efterföljd äfven i de för folkskolan afsedda läroböckerna. Några prof må här meddelas.

Fjäll kallas höga berg, som nå upp öfver trädgränsen. Ju högre upp man kommer på fjällen, dess kallare blir nämligen luften, så att träd ej kunna växa; ofvanom denna trakt (»trädgränsen») trifvas endast låga buskar, såsom dvärgbjörk, vide, hjortronsnår och ljung. Högst upp äro fjällens sidor alldeles kala eller täckas året om af snö, som fallit under vintern och som sommarvärmen i de högsta trakterna är för svag att smälta bort.

Docka är en konstgjord bassäng, som genom portar skiljes från omgifvande vatten. Dockan kan vara af olika slag: a) varfsdocka, där fartyg instängas för att, sedan vattnet i dockan blifvit utpumpadt, kunna repareras i bottnen; b) hamndocka, dit fartyg inlöpa för att, sedan dock-portarna blifvit stängda, kunna lossa och lasta, ostörda af tidvattnet.

Lord kallas hufvudmannen för en högadlig ätt i England; denne ärfver ensam med uteslutande af yngre syskon ättens stamgods, titeln och rättigheten att sitta i öfverhuset.

En nyhet, som enligt slutordens upplysning införts på en erfaren skolmans råd och som utgifvaren hoppas skall bidraga att öka bokens bildande kraft, är den bland ordförklaringarna upptagna härledningen af åtskilliga viktigare geografiska namn. Denna nyhet, som kan stödja sig på en långvarig erfarenhet från den tyska lärobokslitteraturen, är likaledes synnerligen efterföljans-värd, icke blott i fråga om sådana skolor,, där främmande språk läsas, utan äfven i afseende på folkskolan. Härledningarna äro mestadels hämtade från Eglis bekanta och i hög grad intressanta arbete »Nomina geographica», som varit hufvudkällan äfven för de tyska läroboksförfatiarne. Några prof torde visa, hvilket utmärkt medel att väcka intresse man genom uraktlåtenheten att meddela dylika härledningar går förlustig.

Bab-el-Mandeb (arab. »tårarnas port») kallas sundet till följd af de många där timade skeppsbrotten.

Brasi'lien har fått sitt namn af färgträdet »bresilja».

Castilien (lat. »castellum», fästning) är ett namn, som tyder på landets många borgar sedan striderna med morerna.

Guadalquwi'r (arab. »vadi-al-kebi'r», stora floden) har namn af sin vattenrikedom, hvarigenom den skiljer sig från Spaniens öfriga floder.

Hottentotter na (höll. »hott» och »tott») ha fått sitt namn af de holländska boers, enär i

deras öron hottentotternas af smackljud uppfyllda språk lät som ett ständigt upprepande af stafvelserna »hott» och »tott».

Att äfven för nordiska namn dylika språkliga förklaringar kunna vara upplysande torde framgå af följande exempel.

Arboga (fornsv. »Ar-bughi», å-böjning) har fått sitt namn af läget vid en krökning af ån, hvilken i sin ordning uppkallats efter staden, sedan härledningen af dess namn blifvit glömd.

Haparanda (»aspstranden») är ett namn af finsk härledning.

Lofoten har fått sitt namn af den likhet ögruppen företer med en från kusten utgående lo- eller vargfot.

Malmö (fordom »Malmöghe» eller »Malm-hauge», sandhögarna) har namn af sitt läge på den sandiga kusten.

Nordsjön har till följd af sitt läge först kallats så af holländarne; jfr viken Zuiderzee (»sydsjön»).

Hvilken betydande roll de rent typografiska anordningarna i en lärobok ofta kunna spela är för hvarje uppmärksam lärare väl bekant. Föreliggande arbete erbjuder äfven i detta afseende åtskilliga nyheter, bland annat illustrationernas placering öfverst på sidan, hvarigenom texten kommer att framstå mera i ett sammanhang. Där samma sida innehåller flera illustrationer, har dock detta anordningssätt ej kunnat fullt genomföras.

Pedagogiskt väl motiveradt är, att de siffror, hvilka ej skola inläras, blifvit hänvisade till tabeller i slutet af boken. Taluppgifter kunna vara utmärkt belysande och lärorika, men de äro svåra att få några lärdomar af, såvida de ej äro sammanställda i tabeller. Dessa böra användas, men icke såsom lärobok utan såsom handbok. I den förra egenskapen blifva de en börda och en boja, i den senare egenskapen däremot ett stöd och en grundval för eftertanke.

Vår mening med dessa rader har ej varit att lämna en recension af professor Carlsons bok. Vi hafva blott velat fästa uppmärksamheten vid några af dess mest framträdande pedagogiska förtjänster samt vid den vägledning, som folkskolans lärare vid sin geografiska undervisning kunna ur densamma hämta. B.

Nytt i bokhandeln.

Väverskans hjälpreda. Tabeller, utvisande gamåtgången vid ränning af bomullsgarn till väf, utarbetade af Hjalmar Dahm. Lund, Gleerupska universitetsbokhandeln. 40 öre.

Svenska språkets ordförråd eller 80,000 inhemska och främmande ord och namn, utarbetad .under medverkan af flera språkmän af Edm. Venström och Ossian Jeurling. Sthm, Fr. Skoglund (i distr.). Ny, oförändrad upplaga. l:a haft. 25 öre.

Pedagogiska studier vid världsutställningen i Chicago af d:r N. G. V. Lagerstedt.

Dödsfall.

A. Karlen f- Småskollärarinnan i Yxne-rums församling fru Amanda Karlen afled den 18 sistl. september efter en lefnad af endast 31 år. Den aflidna utexaminerades från Linköpings småskollärarinneseminarium 1880 med höga betyg, och erhöll året därpå den anställning i Yxnerum, hvilken hon innehade till förliden höst. Ett svårt lung-