Svensk Läraretidning: 1894

626

SVENSK LÄRAEETIDNING.

N:r 49

många afseenden förberedt den utveckling, hvaröfver vi nu glädja oss.

Vi äro måhända invanda att se Gustaf II Adolfs betydelse företrädesvis uti hans fältherreskicklighet och hans krigiska bedrifter och att vara stolta öfver honom, som besegrade protestantismens fiender vid Leipzig och vann en ärorik hjältedöd vid Lutzen. Men det gifves en annan ära än den, som inhöstas på slagfälten, hvilken äras skördar icke äro blod och tårar. Att kämpa och segra på de andliga slagfälten, där striden föres mot mörkrets och okunnighetens makter, det är icke mindre berömligt. Om striden på Tysklands slagfält fördes om rätten för samtid och eftervärld att fritt få ösa ur den gudomliga sanningens källa, så utfördes inom våra egna gränser vid samma tid en annan kamp, hvars frukter under århundraden varit efterkommande till gagn.

Då, såsom en minnestecknare skrifver, »den kostnadsfria undervisningens stora princip genomfördes med dess oöfverskådliga betydelse för Sveriges kultur och för den sociala omsättningen mellan samhällsklasserna», var detta visserligen »ett begynnande arbete», likasom äfven de uppfordrande påbuden om vikten däraf, att barnen borde få lära något nyttigt. Men undervisningsväsendet blef genom denna begynnelse efter dåtidens begrepp och med hänsyn till föreliggande möjligheter ställdt på goda fötter. Dess ordnande innebar åtminstone förberedelsen till den utveckling, hvaröfver vi nu böra glädjas, äfven om vi äro fullt medvetna därom, att målet ännu trots de förflutna nära tre århundradena icke- är till fullo hunnet.

Kan man sålunda med stolthet skåda tillbaka på det utförda arbetet, så bör man äfven kunna med trygghet och tillförsikt blicka framåt. Det ligger nämligen alltid uti erinringen om fosterländska minnen, om dessa eljest rätt uppfattas, en kraftig uppfordran att ej förspilla frukterna af hänsofna släktens arbete utan i stället efter förmåga skynda fort på den utstakade vägen.

Och när vi sålunda »genom vår seku-larfest erkänna, att konung Gustaf II Adolf var en bland dem, hvilka såsom föregångsmän sökt värna om mänsklighetens dyrbaraste rättigheter, så hafva vi därmed ingalunda skattat åt den meningen, som vill ägna svunna tiders store män en nästan afgudisk helgondyrkan. Det måste dock erkännas, att något värmande och stärkande ligger uti påminnelsen om dessa kraftiga personligheter, hvilka framträdt ledande och påskyndande af sin tids andliga sträfvanden; hvilka fore oss brutit bygd och sått, där vi nu skörda; och häruti torde man hafva att söka det berättigade uti högtidlighållandet af faderns minne.

Vid den nu förestående festen blir det oss förunnadt att taga en stunds hvila från vår dagliga id för att genom portarna till »minnenas ljusa tempelgård» kasta en spanande blick tillbaka öfver

tider, som flytt. Låtom oss däraf hämta ny lifskraft till det fortsättningsarbete, hvilket åligger oss såsom ansvariga arftagare l Då skall minnet af konung Gustaf II Adolf blifva oss en maning till ädel gärning och till aldrig vacklande tro på det godas slutliga seger.

Alla

vänner till Svensk Läraretidning böra nu vid årsskiftet söka skaffa hvardera minst en ny prenumerant på tidningen, hvarigenom .denna blir i stånd att ytterligare utvidgas och förbättras. Profnummer utdelas gratis.

När lönen är större

än den vanliga, blir det alltid godt om sökande. Till en i denna tidning ledig-annonserad småskollärarinneplats vid Sandvikens bruk i Gestrikland hafva anmält sig icke mindre än omkring 60 sökande. Lönen är 450 kronor jämte bostad och planteringsland.

Jultomtens resestipendium

för lärare och lärarinnor under nästa år skulle enligt den i fredags afton af kontrollanter, utsedda af centralstyrelsen, verkställda hopsummeringen blifva 1,001 kr. 54 öre (motsvarande belopp samma dag föregående år var 809 kr. 59 öre). Såsom förut tillkännagifvits, kommer emellertid beloppet att utjämnas till en rund summa, beroende på det antal exemplar, som rekvireras af Jultomten under början af denna månad.

Stafningen

i de senaste utgifna folkskoleinspektörernas femårsberättelser borde, tycker man, vara i öfverensstämmelse med den påbjudna riksstafningen. Men långt ifrån att gå i spetsen för den påbjudna reformens genomförande har ecklesiastikdepartementet i stället företagit sig att i de berättelsemanuskript, där nystafningen användts, göra sådana ändringar, att den numera aflysta stafningen tillämpats i hela arbetet. Detta påminner något om ordstäfvet: »Gör som jag lärer, icke som jag lefver!»

Dödligheten bland lärare,

Frågan, huruvida dödlighetsprocenten bland lärare är större än bland andra samhällsmedlemmar, har besvarats af professor Loof i Basel. Han har genom statistiska undersökningar uppvisat, att af 100 lärare hafva endast 28 utsikt att uppnå en ålder af 70 år. Af 100 präster däremot hafva 49, af 100 jordbrukare 42, af 100 ämbetsmän 36 och af 100 affärsmän 30, hvaremot af 100 läkare blott 24 hafva denna utsikt. Medelåldern för de lärare, som under de senaste 10 åren aflidit i Sachsen, var 54 Vs år och för dem, som under nämda tid aflidit i Bajern, 47 år.

Sedan tidningstaxan för år 1895 nu utkommit, kan prenumeration å Svensk Läraretidning för nästa år när som helst verkställas. Den bör ske å närmaste postanstalt ju förr dess hellre och senast inom den 24 december. Priset är det vanliga - 3 kronor 50 öre för hel årgång.

Gustaf Adolfsfesten. Skolrådet i Kristianstad har i samråd med lärarepersonalen uppgjort festprogrammet. Barnen samlas vid skolorna kl. ValO f. m. De större barnen erhålla hvar sin flagga, hvarpå skaran med musik i spetsen tågar till kyrkan, där en kort gudstjänst hålles. I skolornas gymnastiksalar fortsattes festen med sång, föredrag, uppläsning och traktering.

I Trelleborg företaga skolbarnen under musik ett flaggtåg genom stadens hufvud-gator och göra halt på torget, där musik och sång utföres. Skolrådet anskaffar 150 flaggor, hvarjämte af enskild person skänkts 100 flaggor. Då dessutom åtskilliga af barnen anskaffa egna flaggor, torde samtliga blifva försedda med dylika.

Firman Oskar Broms i Malmö har för den blifvande festen skänkt 500 flaggor till folkskolorna i Malmö.

Vid Kalmar folkskolor kommer festen att firas enligt ett program i 10 nummer, omfattande psalmsång, föredrag, deklamation, körläsning samt körsång och unison sång.

Seminarierna. Till stipendier åt elever vid seminarierna har k. m:t för innevarande hösttermin anvisat följande belopp, nämligen:

seminariet i Stockholm 3,155 kr., Uppsala 2,800, Linköping 3,385, Skara 4,600, Falun 2,020, Växjö 2,840, Lund 4,600, Göteborg 3,265, Kalmar 3,460, Karlstad 3,135, Hernösand 1,640 och Umeå 2,765 kr.

Tillika har k. m:t anvisat till stipendier dels åt lappskt-talande elever vid seminariet i Hernösand 300, i Umeå 150 och vid småskoleseminariet i Mattisudden 2,300 kr., dels ock åt fmskt-talande elever vid seminariet i Hernösand 750, i Umeå 900 och vid småskoleseminariet i Haparanda 2,085 kr.

Tjänstgöring1 vid privat småskola

berättigar ej till tjänsteår. Småskollärarinnan Kristina Sandberg i Bro församling har hos k. m:t anhållit, att hon, som fr. o. m. år 1866 t. o. m. år 1876 samt vidare från år 1884 till närvarande tid tjänstgjort vid i laga ordning upprättade skolor, för hvilka statsbidrag åtnjutits, måtte berättigas till tjänsteårsberäkning jämväl for tiden fr. o. m. år 1877 t. o. m. år 1883, under hvilken tid hon varit lärarinna för småskoleafdelningen vid Rydbo-holms fabriksskola.

Direktionen öfver folkskollärarnes pensionsinrättning, som blifvit hörd öfver ansökningen, har icke funnit någon sådan omständighet förebragt, som borde föranleda undantag från hvad i sista mom. 10 §