Sida 85
1894-02-14
N:r 7
SVENSK LÄRARETIDNING
85
Vid sidan häraf upptager han äfven ett annat yrkande, som med det förra står i oskiljaktigt samband, och som såväl inom riksdagen som ock af förre ecklesiastikministern Wennerberg blifvit på det varmaste förordadt, nämligen yrkandet på inspektörer, som göra inspektionen till sin uteslutande sysselsättning, till sin lifsuppgift under den tid, de äro till inspektörer förordnade. Han finner det med full rätt olämpligt, att folkskolans tillsyn anförtros åt personer, hvilka samtidigt med inspektionsuppdraget in-nehafva andra befattningar, hvilka upptaga deras intresse och deras krafter, hvaraf följden måste blifva att de knappast hinna med mer än att resa och att sammanskrifva sina berättelser.
Härvid har han dock råkat så förse sig på ett enda slag af dylika tjänstein-nehafvare (de talrikast representerade), att hans yrkande i denna del blifvit alldeles missriktadt. Han vill nämligen, att riksdagen skall hos k. m:t anhålla, att »till folkskoleinspektörer icke må utses personer, som innehafva prästerliga befattningar». En dylik hemställan synes oss alldeles omotiverad. En seminarierektor, seminarieadjunkt eller läroverkslärare, som sköter inspektionen såsom en bisyssla, är i våra ögon icke i ringaste mån mera lämplig för ifrågavarande uppdrag än en präst, som gör sammaledes, snarare mindre. Hufvudsaken är, att de, som erhålla uppdraget, verkligen äro kompetenta för detsamma samt helt ägna sig däråt.
31 sökande
anmälde sig till en i denna tidning under förra månaden ledigannonserad småskollärarinneplats i Mariefred med 350 kronors lön. Man finner häraf, att det ej saknas aspiranter till dylika tjänster, blott lönen ej är allt för otillräcklig.
Statsbidrag i förhållande till lärjungeantalet.
En ny princip är ifrågasatt att till-lämpas i fråga om statsunderstöd för gossarnes slöjdundervisning. Såsom närmare framgår af vår riksdagsafdelning föreslår k. m:t, att för statsbidrags erhållande skall uppställas den fordran, att antalet slöjdande gossar uppgår till minst 10. För den händelse de slöjdande gossarnes antal uppgår till minst 30 och dessa äro fördelade på två slöjdafdelning-ar, skulle erhållas statsbidrag såsom for två skolor; för minst 45 såsom for tre skolor o. s. v.
Framåt!
Danmarks Lsererforening räknade vid detta års ingång i det närmaste 5,000 medlemmar (närmare bestämdt 4,949). Tillökningen under 1893 utgör nära 300. Då det lilla Danmark kan prestera en lärareförening på 5,000 medlemmar, borde en hvar lärare och lärarinna i vårt land känna sig uppfordrad att göra allt hvad som är möjligt, för att Sveriges all-
manna folkskollärare förening skall vid detta års slut uppnå åtminstone samma siffra. I Danmark är så godt som hvarje lärare medlem af den allmänna föreningen. När skola vi komma dithän i Sverige ?
Tillsättning: af förenade tjänster.
Senaste kyrkomötet godkände med åtskilliga ändringar och tillägg ett af k. m:t framlagdt förslag till lag angående ändring i gällande stadganden om tillsättning af organist- och klockarebefattningar. Sedan högsta domstolens yttrande nyligen afgifvits, har k. m:t den 2 d:s beslutat att till innevarande riksdag aflåta proposition i enlighet med kyrkomötets beslut.
Såsom våra läsare torde erinra sig, går kyrkomötets beslut i korthet därpå ut, att förslag till organist- och klockarebefattning skall upprättas af kyrkorådet (nu af kyrkoherden), men om befattningarna äro förenade med folkskolläraretjänst af kyrko-och skolrådet gemensamt. I öfrigt skola hufvudsakligen gälla samma bestämmelser som för folkskollärareval.
Kyrkomötet och folkskollärarinnorna. Skara domkapitel har nu afgifvit utlåtande med anledning af kyrkomötets beslut om rätt för församling att uppsäga lärarinna, som träder i gifte.
Af de från vederbörande folkskoleinspektörer till domkapitlet inkomna utlåtanden i ämnet hade framgått, att i Skara stift beträffande folkskollärarinnor fall egentligen ej förekommit, där sådan uppsägningsrätt visat sig behöflig, men väl att flera småskollärarinnor funnes, som på grund af familjeförhållanden lämnade åtskilligt öfrigt att önska vid bestridandet af sin tjänst. Men småskollärarinnor äro icke fast anställda på samma sätt som folkskollärarinnor, hvadan någon annan uppsägningsrätt, än den församlingarna beträffande dem redan har, icke är af nöden.
I det hela anser domkapitlet, att förslaget för närvarande och i sitt nuvarande skick icke bör af k. m:t antagas eller, om förslaget skall blifva lag, den ifrågasatta uppsägningsrätten åtminstone icke öfverlämnas åt de oftast fåtaligt besökta kyrkostämmorna utan öfverlämnas till annan myndighet.
Folkskollärareseminarierna. K. m:t
har den 26 sistlidne januari förkarat ne-dannämda seminarielärare berättigade att från och med innevarande år åtnjuta lön i följande lönegrader:
i femte lönegraden (3,500 kr.): adjunkterna B. G. V. Vestling i Linköping och A. B. Lundblad i Växjö;
i fjärde lönegraden (3,000 kr.): adjunkterna N. Larsson i Lund och E. J. Törnberg i Karlstad;
i andra lönegraden (2,000 kr.): Valborg Hen-rika Olander i Falun;
i tredje lönegraden för rektor (4,500 kr.): J. H. Bergendal i Karlstad;
i andra lönegraden för teckning slårar e (1,000 kr.): K. H. Segerborg i Karlstad.
Däremot har k. m:t icke funnit skäl bifalla en af domkapitlet i Hernösand gjord
framställning i fråga om rättighet för seminarieadjunkten i Hernösand F. A. Hel-lenius att från och med innevarande år varda uppflyttad i andra lönegraden.
Förbättring i skolväsendet. Mul-
seryds församling i Jönköpings län beslöt å kyrkostämma den 25 oktober 1892, att en biträdande lärarinna skulle tillsättas i folkskolan. Några månader senare eller den 14 mars 1893 beslöt ny kyrkostämma att till all kraft och verkan upphäfva nämda beslut. August Johansson i Hel-jabo anförde häröfver besvär hos domkapitlet i Skara, därvid framhållande:
att i kungörelsen om den öfverklagade stämman ej funnits något tillkännagifvande därom, att fråga vore om att frångå ett vid en föregående stämma i laga ordning tillkommet beslut, till följd hvaraf, förutom 29 personer, som varit med det förra beslutet missnöjda, endast en församlingsmedlem infunnit sig;
att det öfverklagade beslutet kränkte Johanssons enskilda rätt, enär det betoge honom utsikten att få dubbjelt mera undervisning för barnen;
att samma beslut så till vida hvilade på orättvis grund, som ej någon helgd gifvits åt ett föregående, under giltiga former och i laga ordning tillkommet beslut;
att folkskoleväsendet i Mulseryds församling, som dittills varit ordnadt på ett alldeles otillfredsställande sätt, i det folkskolan ambulerat på tre stationer samt ej något barn erhölle undervisning mera än två månader årligen eller högst under 40 dagar, enligt det af Johansson öfverklagade beslutet skulle fortfarande bibehållas i samma otillfredsställande skick.
Efter det vederbörande folkskoleinspektör lämnats tillfälle att yttra sig i ärendet och därvid anfört, att Mulseryds nuvarande folkskola arbetade under en form, som gällande normalplan ej kände till och som ej medgåfve, att hvarje barn erhölle mer än omkring en fjärdedel af den lagstadgade undervisningstiden, afkunnade domkapitlet det utslag,
att då företedd afskrift af den utaf pastor utfärdade kungörelsen om stämman utvisade, att denna blifvit utlyst för att »ånyo behandla frågan angående tillsättande af en biträdande lärarinna i folkskolan vid Jära och Angutarem m. fi. därmed sammanhängande frågor», funne domkapitlet Johansson icke hafva styrkt, att beslutet i olaga ordning tillkommit, liksom ej heller att det kränkte hans enskilda rätt eller hvilade på orättvis grund;
men som det öfverklagade beslutet innebure bibehållande af en för folkundervisningen högst otillfredsställande anordning, som icke kunde anses öfverensstämma med gällande föreskrifter angående folkundervisningen i riket, funne domkapitlet detsamma stå i strid med allmän författning, på grund hvaraf samma beslut till all kraft och verkan blef af domkapitlet upphäfdt.
Åtskilliga församlingsmedlemmar sökte häri ändring, men k. m:t har den 26 sistl. januari funnit klagandena icke hafva anfört skäl, föranledande till ändring i domkapitlets öfverklagade utslag.
Icke bindande öfverenskommelse.
Vid kyrkostämma med Böda församling den 8 maj 1892, hvartill Boda och Silf-verbergs byamän blifvit särskildt kallade att öfverlägga och besluta angående uppförande af ny småskola för dessa båda byar, beslöts, att gemensamt smäskolehus
Källa: Project Runeberg ·