Sida 126
Anton Niklas Sundberg
126
kyrkliga banden stod han styft emot opinionens kraf. »Kyrkan skall icke beröfva sig sjelf de former, i hvilka hennes lif rört sig».
De liberala förkastelsedomarne öfver Sundberg sällade sig nu till de frikyrkliga, han stämplades som en erkekonservativ pelare i det konservativa prestesåndet. Dylika orättvisa och hårda domar väckte knappast hans vrede, men de närde den åsigt, som gaf sig luft i hans till protokollet yttrade »förakt för fakta, som hemtas från den s. k. allmänna opinionens stora förrådshus». Men han fick snart ett intyg, att hans person respekterades äfven af den regering, som framlagt det af honom så skarpt kritiserade representationsförslaget, då han, efter presterskapets val, 1864 utnämndes till biskop i Karlstads stift. Från presteståndets biskopsbänk fick han vid 1865 års riksdag ånyo uttala sig om det kungliga förslaget. Att han icke varit otillgänglig för de »fakta», tiden frambragt, framgår ur hans hofsamma yttrande: »Jag har för länge sedan uppoffrat min privatmening om de samfälda valen för regeringens auktoritet, och i detta fall äfven gifvit vika för en annan auktoritet, nämligen folkets opinion. Ty att äfven denna senare, rätt uppfattad, förtjenar afseende, är jag mer än villig att erkänna». Sundberg hade förstått, att opinionen utdömt ståndsförfattningen, och var beredd att antaga åtminstone en på allmänna val bygd nedre kammare. Men det föreliggande förslaget innebar sarnhällsvådor i sina speciela stadganden. »Man har brådt om och vill ej veta af någon varsamhet». Förslaget, sådant det föreligger, kan Sundberg således ej bifalla - »hvarken i hjertat eller i voteringsurnan».
Till den sistnämnda vardt Sundberg icke kallad - som bekant voterade icke presteståndet om gamle Reuterdahls uppfattning af ståndets bifall - och när den nya riksdagen första gången samlades, visade det sig, att Sundbergs hjerta för fosterlandet icke tillåtit honom att sluta det för Andra kammaren. Han infann sig som ombud for valkretsen Karlstad -Filipstad och helsades den 18 januari 1867 af Lars Hierta - Andra kammarens ålderspresident - som kammarens förste talman. Hvarken riksdagsmannavalet eller talmansutnäm-
Källa: Project Runeberg ·