Sida 243
Erik Gustaf Geijer
Erik Gustaf Geijer. . 243
åsigter i tidens frågor. Ståndsmonarkien, korporationsskran-korna, latinväldet i lärdomsskolan, protektionismen, gaf han starka hugg, påvisande deras verkliga ställning till samtidens kraf. Tidens påstådda materialism belyser han och finner starka andeliga intressen röra sig der, hvarest motståndare vilja se idel materia. Medelklassen har blifvit en ny samhällsmakt, som har intelligensens kraft för sig och hvars inflytelse ingen kan undandraga sig. Den fattiges historia förefaller honom som ett värdigt föremål för historieskrifvarens forskning - »den vanliga historien är mest de rikas och mäktigas». Den innersta historien är just denna, oskrifna. I en serie artiklar om »Fattigvårdsfrågan» ger han till denna historia en skizz, ur hvilken man lika ofta citerar slagordet: »menniskan är ett sent begrepp i historien», som ur hans tidigare arbete uttrycket: »svenska folkets historia är dess konungars» - det ena som det andra utan samband med de satsföljder ur hvilka de framgå och hvilka göra det ena som det andra berättigadt der det fäldes.
Geijer hade många personliga obehag till följd af sitt genombrott, sin fosterländska värma att icke 1838 mer än 1810 vilja tiga stilla med sitt ogillande af hvad han i samhället ansåg skadligt. Men nu fick han intet akademiskt pris för sina svar på tidens frågor. Han var ju sjelf akademiker, och hans ställning var för hög att af medbröderna öppet angripas. Man nöjde sig att skrifva till hvarandra om hans naivetet, hans sönderslitenhet, hans barnslighet -ja, hans populari-tetsjägteri. Och hans känsliga sinne erfor nogsamt förändringen.
»Hjerta, som lider
af dagens gny,
toner - till eder,
till er vill det fly.»
Men öppet och manligt stod han dagen lång der samvetet stält honom. Vid riksdagen 1840-41 var han åter universitetets ombud, deltog i konstitutionsutskottets förhandlingar så väl som i presteståndets och utgaf som bihang till sitt literaturblad tre häften om den då brinnande representationsfrågan. Nu hade han nått fram till personlighetsprincipen, men såg den förstärkt hos innehafvare af bildning
Källa: Project Runeberg ·