Sida 314
Carl Wilhelm Scheele
han påpekade segerrikt motståndarnes felaktigheter. Och ihärdigt gick han framåt, med en genialisk noggranhet i hvarje arbete besegrande svårigheten att arbeta med torftiga, ofullkomliga verktyg.
Då, och ännu ett par årtionden framåt, utgåfvos den svenska vetenskapsakademiens handlingar årligen i tysk öfversättning i Leipzig; Tysklands, Englands, Frankrikes, Italiens vetenskapliga journaler följde med noggrann uppmärksamhet deras innehåll, och de af Scheele meddelade nyheterna satte snart en mängd vetenskapliga laboratorier i verksamhet. Hans epokgörande afhandling om brunsten, till akademien ingifven 1773, väckte åtskilliga invändningar, men han bestod dem segerrikt. Hans vän Gahn, som disponerade bättre ugn än Scheele, fortsatte hans upptäckt och fann mangan. Ur samma undersökningar framgingo upptäckterna af baryt, af arseniksyra, det ena med det andra revolutionerande metallurgien. Och under allt detta arbetade Scheele jemväl på sina undersökningar om eldens och luftens natur, hvarunder han upptäckte syret. Men ingen hade någonsin haft något att anmärka mot hans påpasslighet och noggrannhet vid de dagliga sysslorna på apoteket »Uplands Vapen». Stilla, inåtvänd, fann han endast i arbete sin glädje, om ock i forskningsarbetet den största. Att om sina arbeten samtala med en Gahn och en Bergman var honom ock ett kärt nöje, men för sällskapslifvet för öfrigt hade han ingen håg.
Professor Bergius i Stockholm föreslog Scheele till medlem i vetenskapsakademien 1774, och enhälligt invaldes han 1775 den 4 maj. Scheeles ödmjuka sinne erfor häraf en stor glädje och han underrättade sin gamle far i Stralsund om den ära som vederfarits hans son. Men fadern förstod sig icke på sådant. »Är ledamot det samma som assessor», frågade han tillbaka, »och hur stor lön följer med platsen?» I faderns ögon var en rang- och lönlös utmärkelse föga värd.
Sonen tyckte, också han, att han nu borde förbättra sina vilkor. Tysken Pohl, som fått privilegium på apoteket i Köping, afled i april 1775, efterlemnade en 24-årig enka och en späd son. Pastorat och apotek gingo den tiden
Källa: Project Runeberg ·