Bilder och minnen

Det var till 1859 års riksdag, hemmansegaren Carl Ifvarsson i Värestorp uppsändes af bondeståndets valmän i Halmstads, Höks och Tönnersjös härader. Han var född i Voxtorps socken i Höks härad den 13 februari 1818 och köpte 1838 en hemmansdel, ¹/₂₄ mantal Värestorp, i grannsocknen Renneslöf vid Lagans södra strand. Jorden är ytterligt mager der i trakten -- flygsand har t. o. m. helt och hållet täckt den gård, efter hvilken häradet fått namn -- men företagsam man reder sig äfven på mager torfva. Värestorp har en pappers-verksinrättning, en såg -- och kanske ännu flera industriella anläggningar. Att jordbruket ej kan gifva större afkastning på deri bundet kapital än 3 proc., är en af Carl Ifvarsson ofta framhållen åsigt, hvilken dock ej vann medhåll af alla ståndsbröder, och för sin del fann han sin hufvudsakliga inkomst på annat håll, än i jordbruk -- enligt egen uppgift till ståndets protokoll. Det är således ej som »storbonde», Carl Ifvarsson vunnit anseende inom sin ort. Men hans redlighet, hans klara förstånd och praktiska duglighet läto honom så småningom stiga i ortens aktning. Han blef nämndeman och erhöll andra förtroenden i församling och kornmun. Skolor funnos ej i hans barndom. Barnundervisningen var merän-dels föräldrarnes sak, och läsa, räkna och skrifva det fullgoda måttet. När sedan katekesen kommit till, var gossen fullärd. Men ynglingen och mannen lärde mycket i lifvets skola, svensk lag och kameralistik blefvo en duglig hemmansegare icke gerna främmande. I det halländska hushållssällskapet vardt Carl Ifvarsson medlem icke långt efter dess stiftande. I juli 1859 valdes han till riksdagsman.

Under de tre ståndsriksdagar, i hvilka Carl Ifvarsson deltog bereddes och beseglades ståndsförfattningens slut. 1860 behandlades förslaget om de nya kommunallagarna och afgafs »de folkvalda» ståndens petition till K. M:t om ett på allmänna val grundadt representationsförslag. 1863 framlades förslaget och föranledde bondeståndet att till konungen i stor deputation frambära ståndets tacksamhet. 1865 uppvaktade ståndet excellensen De Geer den 30 november och antog den nya grundlagen den 4 december, utan ett ord till protokollet. »I andra kammaren komma bönderna att