Sida 508
Léon Gambetta
508 Dödsrunor.
Gambetta. Ännu vid sonens bortgång lefde den burgne köpman, som i staden Cahors dref rörelse, då hans son Leon Michel Gambetta der föddes den 30 okt. 1838. En olyckshändelse gjorde gossen enögd i hans åttonde år, men detta hindrade icke läslusten. Att gossen borde få en högre bildning, än hvad affärslifvet kräfde, var från början faderns plan.
Så genomgick Leon sin hemstads »séminaire» och »lycée», hvarefter han i Paris begynte juridiska studier. Bland de äldre kamraterna i École de droit lefde ännu minnet af de-cernberdagarne 1851, då några af eleverna blefvo skjutna på hemväg från auditoriet. Och Gambetta var, som han sjelf sagt, republikan af tradition, af familj, af race. Nu blef han det derjemte af öfvertygelse; med gränslöst hat betraktade han brottet af 2 december, då republikens president med våld tog makten och af en »omyndig», ofri folkomröstning lät godkänna sitt öfvergrepp - under det särskilda extra domstolar, dem han sjelf sammansatt, dömde republikaner till deportation och landsförvisning. Domare, armé, »suffrage universel» hade han underlagt sig, och den officiella kandidaturen tillförsäkrade honom skenet af en konstitutionel monark, hvars vilja var landets. När »de fem» begynte sin opposition i lagstiftande kåren, var Gambetta på åhörareläktaren, och hans sydländska glöd gaf sig stundom luft i häftiga afbrott eller utrop, midt under en ministers prydliga tal, så att presidenten måste hota att utrymma läktaren,
Men i »quartier latin» kunde Gambetta fritt yttra sig, han sparade ej heller på orden i kamraternas krets. Ännu mindre sparade han mödan vid studierna. Och han hörde till de förmögna studenterna, ty han hade 300 francs i månaden hemifrån! 1859 slöt han den juridiska kursen och blef inskrifven som advokat, men fortsatte oförtrutet sina humanistiska studier. Demostenes1 tal - på originalspråket - älskade han att ur minnet återgifva, för konsten hyste han varmt intresse, historien var honom ett hufvudstudium.
Enligt bruket tog den unge advokaten anställning hos en känd sakförare, först hos Maitre Lachaud, sedan hos Cré-mieux, hvars åsigter bättre stämde öfverens med Gambettas. .De rent civila målen intresserade honom icke mycket, hellre
Källa: Project Runeberg ·