Sida 509
Léon Gambetta
Leon Gambetta. 509
egnade han sig åt sådana, i hvilka politiken kunde komma till ordet, och styrelsen var icke allt för sparsam på dylika rättegångar. Anklagelser mot småfolk för statsbrott, rättegångar mot tidningar för misshagliga artiklar gåfvo Gambetta tillfälle att blifva känd inom juristernas verld, deltagandet i 1863 års valkampanj utvidgade hans rykte i Paris, och i de unges led hörde man redan nu förutsägelser om Gambetta som en framtidsstorhet. Men det var icke förr än 1868 i november månad som hans namn blef kändt i hela Frankrike.
Kejsardömet var ej mera så starkt som förr; Thiershade 1866 yttrat de förkrossande orden om dess politik: »det fins ej flera fel att begå». Mexico, Danmark, Sadowa betecknade felsteg i den yttre politiken, härens och finansernas, literaturens och moralens ståndpunkt betecknade följderna af den inre, och motståndarne blefvo allt djerfvare. På de dödes dag, 2 nov. 1868, hade kransar lagts på grafvar, hvilka gömde stoftet af offer för statskuppen, och i flera tidningar öppnades subskription för resandet af en minnesvård öfver en af dem, Baudin. Regeringen åtalade dessa tidningar, och domstolen dömde dem till böter och fängelse, men Gambetta var advokat för en af de åtalade. Förkrossande föllo hans ord öfver »brottet af 2 december», hvilket han stämde inför framtidens slutliga dom.
Nu var hans rykte gjordt. En ny tidningsrättegång i Toulouse stadgade det ytterligare (mars 1869), och »de oförsonlige», de, hvilka icke medgåfvo att en försoning kunde ega rum mellan friheten och kejsardömet såsom nu af kejsaren proklamerades, fäste sina blickar på Gambetta för att vid de stundande valen till Corps législatif der inrymma honom plats. Han antog den erbjudna kandidaturen både i Paris och Marseille. En väldig valkampanj gick han i möte, besegrade Hippolyte Carnot i Paris och Thiers i Marseille, på båda ställena vald med ofantlig röstöfvervigt.
På hösten skulle sessionerna börja, men kejsaren ajournerade dem efter få dagar, sedan fullmakterna blifvit granskade. Gambetta »opterade» för Marseille och en ny »oförsonlig» valdes i Paris. Den 10 januari 1870 begynte kampen mellan kammarens venster och Emile Olliviers »liberala kejsardömet
Källa: Project Runeberg ·