Sida 151
Två ungdomsvänner
att bita uti . . . Sodan skola vi språka om både gammalt och nytt.»
Arnell skakade dcrunder hjertligt hand med sin vän, hvilken, ytterst förlägen, stammande bad sin bögtärade gäst dröja några minuter ute, tills han fått städadt inne hos sig och frukosten i ordning. Värden försvann, och Arnell tog, lugnad, trädgårdstäppan närmare i ögonsigte, luktade på nyss utslagna törnrosor och afundades fåglarne och insekterna, som icke behöfde vänta på kokerskor eller kockar, bord och servietter.
Efter ungefär en qvarts timme visade sig ånyo värden,
som, nu klädd i en fin rock, bad landshöfdingen vara nådig • i och stiga in. Denne, icke sen att efterkomma inbjudningen, befann sig snart i ett tarfligt, men snyggt möbleradt rum, på hvars golf stod ett bord med snöhvit duk samt försedt med diverse smått och godt, öfver hvilket allt Arnell genast kastade sig med en hungrandes hela glupskhet och utan att se sig omkring eller ens tänka på annat än att tillfredsställa magens behof. Han såg visserligen, under det han spisade, en ung, vacker och välklädd qvinna inkomma med en ölkanna af silfverblankt tenn och ställa denna på bordet och han hörde värden presentera henne som sin hustru, men han fördjupade eller förgapade sig blott i ölkannan, den han icke släppte förrän han tömt den till sista droppen.
»Se så, nu känner man sig något bättre, och Gud vet hvad menniskan lefver af,» började Arnell ändtligen, hem-tande andan; »men jag sitter ju allena vid bordet, och hvar bin har jag värden eller värdinnan! Jag har väl inte slukat dem med.»
Värden stod midt på golfvet med samma förlägenhet på sitt ansigte.
»Jag ber ödmjukast om förlåtelse, nådig herr lands-höfding!» svarade värden, »men . . . men ...»
»Nådig herr landshöfding!» upprepade Arnell; »är du galen, karl! Känner du mig inte, fast du borde göra det, om ej pä annat, åtminstone på min goda aptit? . . . Har du mera af det der ypperliga ölet, så hit med det, att jag får .uppfriska det gamla brorskapet, ty jag märker att det be-höfs, hvad dig beträffar . . . Men hvad är det der för krum-bugter?»
Källa: Project Runeberg ·