Sida 23
En ulf i fårakläder
der konstens mästarhand framställt vår läras mest betydelsefulla ämnen, för att icke omnämna kronorna med deras väldiga ljusarmar och tunga kulor af strålande kristall, — allt detta utgör, förmodar jag, en möblering lämpad efter värden på stället och som kallas Guds nåd, men hvarken hans eller hennes.
Hvarje morgon och afton jag kom till kyrkan, var jag säker på att vid dess port finna mina gummor från fattighuset, stödjande sig mot sina kryckor och nigande så djupt deras stela ben tilläto, medan ett småleende för ett ögonblick lifvade deras
Källa: Project Runeberg ·
