Sida 155
Alma
har jag när jag undervisar dem . . . De hålla mycket af mig och småle lika godt och vänligt mot mig, som han en gång gjorde.»
Jag fixerade noga hennes ansigte, när hon sade detta, men kunde icke upptäcka den minsta vekhet eller tillstymmelse till lidande. Det ena förtroendet födde snart det andra, och hon skildrade äfven sitt inre tillstånd när hon,
Källa: Project Runeberg ·