Sida 159
Det bästa hufvudet på sin tid
D’Allots beredvillighet att tjena och hjelpa andra hade blitvit ett ordspråk. Biet till exempel någon student häktad för gäld eller insatt på »Proban», så var genast han der för att trösta kamraten, och han kunde då vistas der både dagar och nätter. Det var vid ett sådant tillfälle som »Pro-bans» vaktmästare väi\de sig till D’Allot med följande ord:
»Herr D’Allot, som känner hela verlden, känner helt säkert en student med namnet A**, som bor i Tegelholm-ska gården?»
»Ja, lika bra som mig sjelf,»'svarade naturligtvis D’Allot, »men hvad vill ni honom?»
»Jag har bysättningsutslag på honom också,» förklarade ^ vaktmästaren, »men har inte kunnat träffa honom, fast jag sökt honom tre dagar å rad.»
»Precis lika länge som jag gästat här,» yttrade D’Allot skrattande och fortsatte derefter det brädspelsparti han börjat med den ordinarie gästen.
Någon tid derelter och när den häktade blef frigifven, hvilket skedde i D’AUots närvaro, vände sig denne, i det han tog afsked, till vaktmästaren med den underrättelsen, att D Allot och herr A**, hvilken vaktmästaren så länge förgäfves sökt, vore en och samma person.
»Helsa nu min björn,» tilläde han, »och säg honom, att det alls icke lönar mödan sätta hit en menniska, som är till den grad förekommande, att han sjelf kommer hit och bor för sitt höga nöje.»
Vaktmästaren stod förbluffad, och troligtvis blef for-dringsegaren det icke mindre, ty han kräfde icke mer för sin fordran. Också är det icke just för att bereda menni-skor nöje som man bysätter dem.
Antalet af D’Allot’s vänner inskränkte sig icke till Up-sala. Han hade äfven rätt många på landsbygden derom-kring, bland dem en inspektor, som bodde några mil norrut, en treflig värd och dugtig landthushållare, fast han var en tyrann mot sina underhafvande. En dag besökte D’Allot sin vän inspektören och bjöds naturligtvis q var öfver natten. Värden upplät till och med sin egen säng åt sin gäst och tog sjelf plats på soffan i samma rum. Gästen protesterade visserligen mycket mot denna artighet, men gaf slutligen efter, hvarefter begge djupt insomnade, förstås efter %n grundligt intagen qvällsvard med ty åtföljande fluidum.
Källa: Project Runeberg ·