Sida 283
Följderna af likhet och olikhet
Efter dessa ord, och innan vår läkare hann öppna mun, aflägsnade sig den äldre herrn och skyndade efter sin dotter, som långsamt och med böjdt hufvud skred uppför backen. Allt detta hade passerat vida hastigare, än vi hunnit ned-skrifva det. Vår läkare stod en stund villrådig, om han skulle ila efter det besynnerliga herrskapet, i hvars familje-angelägenheter han så oskyldigt och genom ett uppenbart misstag på person blifvit inblandad; men hvartill skulle det väl tjena? Den sannskyldige hjeltens öde blef säkerligen icke bättre för det. Han fortsatte derför helt lugnt sin väg, småskrattande åt sitt äfventyr. Kommen in på Österlånggatan, kände han sig särdeles matfrisk och sugande —• också en af ungdomens många fördelar ■—• och han gick derför in på en källare och beställde sig frukost. När han spisat, frågade han hvad han var skyldig.
»En riksdaler för det här,» svarade kyparen, »och en riksdaler och femti öre för hvad herrn tog in, när herrn nyss var inne.»
»Hvad för slag, har jag nyss varit inne?» frågade läkaren, icke litet förbluffad.
»Ja, för en timme sedan, men då glömde herrn att betala,» fortfor kyparen; »herrn måtte väl minnas, att det då var en sup, en biffstek med lök och potates och en half butelj engelsk porter, summa i: 50.»
»Jag tror, att alla menniskor äro galna i dag!» ropade licentiaten, kastade riksdalers-ettan på bordet och reste sig för att gå.
»Nenej, stopp, min gunstig herre!» ropade källarmästaren, närmande sig; »herrn torde vara god och först liqvidera för begge frukostarna. Det är ju i sin ordning det?»
»Men det är ju ett spektakel!» yttrade den olycklige kunden, »om jag för en timme sedan ätit frukost, så hade jag inte behöft göra det nu.»
»Det är visst inte ovanligt,» förklarade källarmästaren; »jag känner folk som äter tre frukostar om dagen och ändå har god aptit när middagen kommer; men nog är det ovanligt, att bättre folk smyger sig bort utan att betala.»
»Men,» invände kunden, »om jag nyss smygt mig bort utan att betala, så hade jag väl aktat mig för att så snart komma tillbaka.»
»Åh,» svarade källarmästaren, »herrn tyckte det gick så lätt för sig den gången, men vi hade nog ögonen på
Källa: Project Runeberg ·