Sida 45
Grefve Woyna
Månen göt sitt klara sken öfver den åldriga kyrkan, och de många grafstenarna omkring henne, föreföllo Milde sorgligare än i solsken. Månen är ju också det förbleknade lifvets närmaste anförvandt.
Han gick långsamt fram mellan de gulnade träden och sade för sig sjelf: Bruket af dessa tunga, flata grafstenar har i en råare tid uppkommit från behofvet att skydda grafvarne för likplundrare, menniskor såväl som djur, men nu
Källa: Project Runeberg ·