Sida 68
Sjöröfvaren
Kaptenen började sin bikt, som visst drog ut en hel timme. Naturligtvis skall jag aldrig yppa hvad som under biktens insegel anförtroddes mig, men det kan jag dock säga, att alla de hemska historier, som voro i omlopp rörande kapten Parder, förhöllo sig till hans egen berättelse som sandkorn till berg, och jag betraktade rysande detta skuldbelastade hufvud.
»Och detta är allt hvad ni har att säga mig?» frågade jag, sedan kaptenen gifvit ett tecken att jag borde aflägsna mig.
»Allt?» upprepade den sjuke; »hvem kan minnas allt. Möjligt är, att jag glömt något, men jag känner mig lättad och tror jag kan hala in landgången. Önska mig derför lycklig resa och låt mig fara i fred!»
»Men,» invände jag, »er vän Jack talade icke blott om en lossad last, utan äfven om ett skuradt däck. På hvad sätt skurar ni däcket, herr kapten?»
»Begriper ni inte, att man öfverspolar det med vatten!» ropade den sjuke otåligt.
»Godt! Och detta vatten hemtar ni ur hafvet. Men hvarifrån hemtar ni det, hvarmed ni söker rena er själ? Hvar, om ej ur ångerns källa?. . . Men ni tror er...»
Den sjuke fattade en klocksträng, som från taket hängde ned öfver hans hufvud, och jag hörde en klocka pingla, vid hvars första ljud Koppärret ånyo visade sin vederstyggliga gestalt.
»Ja,» fortfor jag, resande mig, »ni tror er ha gjort tillfyllest med att bikta edra synder, edra brott, och går nu att inför den Eviges domstol ställa er själ, detta käril, hvar-uti så mycket orent förvarats, utan att först låta en enda ångerns droppe falla deruti, utan att...»
»För ut honom och stoppa till hans mun med några holländska bågskyttar!» skrek syndaren, samlande sina yttersta krafter.
Koppärret närmade sig nu och lade hotande sin hand på min skuldra.
Der presten icke kan välsigna, der bör han icke heller förbanna. Med denna tanke, som städse följt mig äfven vid mina första fjät på prestbanan, lemnade jag sjukrummet. Koppärret var efter mig hack i häl. När vi utkommit i salen, framsträckte den gamle hajen mot mig sin flata breda hand, i hvilken jag upptäckte ett guldmynt.
Källa: Project Runeberg ·