Sida 99
Ett original
er hatt och följ mig! Jag skall förvandla klippan till ett Eden.»
Den unge mannen stirrade förvånad på talaren. Var det en gud eller en galning han hade framför sig? En vanlig dödlig bjuder ej gerna på
»Paradisets månskensnätter, Edens blomsterhöljda slätter»,
åtminstone icke förr än han sjelf inträdt och tagit paradiset i besittning för egen räkning.
Harling förstod honom, smålog och sade, men blott för sig sjelf:
»Jag är icke nog gud för att lida utan att klaga, men icke heller nog galning för att dåra andra och mig sjelf.»
»Följ mig!» tillade han högre, »jag vill ert väl, er lycka, ty endast den som sjelf förtjenar lyckan har förmåga att lyckliggöra andra.»
Notarien tog sin hatt och följde, och Isak Harling presenterade sina båda skyddslingar för hvarandra, och efter några månaders förlopp hade jag det nöjet sammanviga
Källa: Project Runeberg ·