Sida 213
Idun rÀknar nu minst 50,000 lÀsarinnor och Àr spridd inom Sverige, Norge, Danmark, Finland, England, Frankrike, Holland,
Ryssland och Amerika.
N:r 27.
Fredagen den 6 juli 1888.
l:sta Ă„rg.
B yrÄ: . 8 SturegÄtan 8 (ingÄng frÀn HumlegÄrdsg. 19) Annonspris:
25 ore pr petitrad (â 10 stafvelser).
Tidningen kostar
endast 1 krona för qvartalet.
postarvodet inberÀknadt. Ingen lösnummerförsÀljning!
Redaktör och utgifvare: FRITHIOF HELLBERG.
TrĂ€ffas Ă€ byrĂ„n kl. 9â10 och 4â5. Allm. Telef. 61 47.
Utgifningstid:
hvarje helgfri fredag. Sista numret i hvarje manad innehÄller en fullstÀndig mode- o. mönstertidning.
Prenumeration sker:
I landsorten: & postanstalterna. I Stockholm: hos redaktionen, Ä Stads-postons hufvudkontor, i de större bokladorna samt à tidningskontoren.
Hvad rÀtt du tÀnkt, hvad du i kÀrlek vill, det Àr en skörd, som undan honom bergÄs,
hvad skönt du drömt kan ej af tiden hÀrjas, ty den hör evighetens rike till.
Viktor RyĂ berff.
Glöm ej bort de brandskadade i Sundsvall och UmeÄ! Bidrag mottagas med tacksamhet under adress: Red. af Idun, Stockholm, och öfversÀndas genast.
A propos kalla bad.
|lS-Ău dĂ„ vi Ă€ndtligen kunna med fog kĂ€nna oss berĂ€ttigade att tro pĂ„ sommarens tillvaro hĂ€r uppe i höga norden, börjar hvar och en sĂ„ snĂ„tt att fundera pĂ„ de kalla baden och naturligtvis Ă€fven Ni, mina nĂ„diga damer.
Det Àr med en viss liten angenÀm rysning, som I tÀnken derpÄ, »lidt nervepirrende» som danskarne sÀga, och sÀ, mina damer, besöken I sÄ och sÄ mÄnga butiker, för att efter mogna och lÄngvariga öfverlÀggningar lösa den vigtiga frÄgan och slutligen till stor lÀttnad för de stackars enerverade kommisserne utvÀlja er en kokett baddrÀgt och dito mössa.
Med en suck af belÄtenhet profven I om qvÀllen framför er spegel det nya uppköpet. Resultatet Àr fullkomligt tillfredsstÀllande, ty badtricoten sitter, som vore den gjuten pÄ er smidiga gestalt; den lilla kÀcka vaxduks-jockey-mössan klÀder er förtrÀffligt; med ett ord: vous Útes charmantes!
Och hvilken skada atfc det pÄ sin höjd blifver Lysekil, Marstrand o. s. v. som skola besökas.
Jag tĂ€nkte pĂ„ Dieppe, Trouville, Ostende, Scheweningen, der alla â â nej, jag tiger!
SÄ Àr nu det vigtigaste undangjordt och en vacker, solbelyst dag gÄr ni, 'min nÄdiga, in i badkabyssen för att byta om toalett och för att efter nÄgra minuter göra er förtjusande apparition synlig pÄ bryggan utanför er dörr! Ja, hitintills har allt gÄtt med den berömdaste jemnhet och det största lugn, men se nu kommer det svÄra ögonblicket.
Ni nalkas med modiga steg trappan, som
direkt skall föra er ned uti det vata elementet, men ack! redan vid första trappsteget börjar er beslutsamma min gifva vika och en nÄgot Àngslig blick framskymtar ur edra ögon.
Hm! Det Àr mÄ hÀnda bara inbillning, ty de nÀrmast efterföljande stegen öfverskridas med ett hjeltemod, vardt en bÀttre sak.
Men se nu intrÀder en paus, usch en hemsk paus!
Hu! hu! usch!
Det gĂ€ller att förhala tiden och med denna lofvĂ€rda afsigt börjar ni efterse hvad verkan ert visade hjeltemod haft pĂ„ de andra nĂ„diga damerna, som bevittna denna lilla scen. De modigare eller mera beslutsamma, i sina urblekta fjorĂ„rs badkostymer, hafva, utan hĂ€nsyn till krusade hĂ„rluggar oeh dylikt, redan begifvit sig hufvudstupa eller utan vidare ceremonier i vattnet och simma eller plaska förnöjda omkring. Men hos dem, som kunna hĂ€nföras till eder vidt omfattande kategori, min nĂ„diga, ser man ett visst medlidande blandadt med nyfikenhet framskymta. Och var sĂ€ker, att de tvifvelsutan skola till punkt oeh pricka förfara pĂ„ alldeles samma sĂ€tt som ni. â
NÀja, nu stÄr ni der fortfarande pÄ nÀst sista trappsteget. Med en rörelse starkt pÄminnande om en katt, som vill skydda sina söta smÄ tassar för vÀta, sticker ni foten för sigtigt ned i vattnet, for att ögonblickligen med ett litet jemrande skrik draga den upp, oeh bedyrar nu att vattnet Àr horribelt kallt och att badgumman bedragit er alldeles gement, dÄ hon förklarade temperaturen vara 18 à 19 grader.
Ja sÄ besinnar ni er Änyo ett ögonblick och sÄ stickes den andra foten ocksÄ ned med precis samma verkan och pÄföljd. Nu vandrar ni uppför trappan igen och förklarar att ingenting i verlden skall förmÄ er att bada i dag, emedan vattnet verkligen Àr grÀsligt kallt och att ni ej tÄler det, och att ni finner det ruskigt o. s. v.
Efter detta heroiska handlingssÀtt intages en solig och behaglig plats pÄ bassÀngbryggan. Men Àfven uti detta paradis smyger ormen sig in och detta ljufva, »far niente» afbrytes snart af en högst obehaglig kylig förnimmelse, ty att den tunna baddrÀgten i lÀngden ej skyddar tillrÀckligt mot luftens inverkan kÀnna vi ju alla. NÀr sÄ dertill kommer en liten kÀnsla af dÄligt samvete och blygsel öfver den hastiga retrÀtten uppför trappan, börjar min nÄdigas angenÀma plats att blifva mindre afundsvÀrd.
Beslut och handling Àro ju ett, Ätminstone hos nÄgra individer af det menskliga slÀgtet och följden Àr att ni verkligen efter Äterupprepade tÄspetsdoppningar och ett halft dussin, oartikulerade smÄ nödrop slutligen befinner er bland de »svalkande vÀgorna.»
Och nu mina damer, en frÄga!
Huru kan det komma sig att just de, som hisna mest för att gÄ i vattnet, i regeln Àro de, som i det lÀngsta qvardröja i badet?
Ar det den menskliga motsÀgelseandan, som Àfven hÀr vid lag gör sig gÀllande, eller hvad Àr det?
Mina nÄdiga damer; det Àr sÄ skadligt att för lÀnge dröja i vattnet, lika skadligt som att endast iklÀdd badkostym dröja för lÀnge innan man kommer i badet.
Hoppen eller gÄn beslutsamt ned i vattnet och simmen eller förblifven deruti allra högst 10 minuter, sÄ undviken i derigenom bortdomnade fötter och hÀnder, skroflig hud pÀ edra sammetslena armar och edra korallröda lÀppar och marmorhvita nÀsor skola ej antaga en oestetisk kulör.
I skolen dĂ„ komma frĂ„n badet, ej sĂ„som arma smĂ„, förfrusna foglar utan som ljufva, daggbestĂ€nkta rosor, uppfriskado och fĂ€rdiga till nya strider och â nya segrar.
Dolly Roon.
