Svensk Läraretidning: 1894

N:r 3

SVENSK LÅRAEETIDNING.

31

ånyo blefve ställd på dagordningen, låta kretsarnas uttalanden härom komma till vederbörandes kännedom.

L ärjungebibliotek.

Denna fråga hade under det gångna året behandlats af 152 kretsar.

Behofvet af dylika bibliotek hade blifvit förutsatt som gifvet af de allra flesta kretsar, af 26 uttryckligen betonadt samt endast af 4 delvis bestridt, detta senare dock blott med afseende på bibliotek för barn.

Af ifrågavarande 4 kretsar hade en anfört, att barnens tid »är upptagen med skolarbetet och göromål i hemmen» samt att »uppgiften med ett sådant bibliotek bäst fylles genom den både nyttiga och intressanta lektyr, som nu pä de flesta ställen genom lärarens försorg bjudes i periodiska barnskrifter etc.». En annan ansåg, att »någon tid till särskild läsning utanför läxor och öfriga skolans hemarbeten ej i allmänhet torde för barnen bli ledig», hvarför barnbibliotek vore »onödiga, för att ej säga skadliga».

Hufvudsakligaste meningsskiljaktigheten hade framträdt i fråga om Järjungebiblio-tekens förhällande till sockenbiblioteken.

De allra flesta kretsarna (98) hade ansett, att då sockenbiblioteken enligt folkskolestadgans bestämda föreskrift skola innehålla sådana arbeten, hvilka lämpa sig till läsning för barnen i folkskolan, så har man i dessa arbeten den naturliga kärnan för ett lärjungebibliotek. Flera kretsar hade ock yrikat, att de böra betraktas och behandlas såsom en särskild afdelning af sockenbiblioteken, samt att denna afdelning (i synnerhet i större socknar) bör fördelas i skilda serier, hvilka i tur cirkulera mellan de olika skolorna och sålunda bilda ett slags ambulerande filialer till hufvudbiblioteket. Genom att på detta sätt ingå såsom delar i de befintliga sockenbiblioteken skulle lärjungebiblioteken få sin part (i gynnsamt fall t. o. m. lejonparten) af de anslag, hvilka för närvarande utgå till sockenbiblioteken eller ytterligare kunna för dessa utverkas. Endast i de fall, där denna väg vore alldeles stängd, skulle man nödgas anlita andra, exempelvis den frivilliga insamlingens.

Å andra sidan hade åtskilliga kretsar (15) yrkat, att lärjungebibliotek skulle finnas vid hvarje skola, och 5 hade på det bestämdaste protesterat mot, att de skulle få tillhöra bibliotek, hvarmed kommu-nalnämd och kommunalstämma hade någon befattning, såsom förhållandet enligt nu gällande lagstiftning är med sockenbiblioteken. Samma 5 kretsar syntes hafva tänkt sig, att på samma sätt som kommunalstämmorna nu bevilja anslag till sockenbiblioteken, så skulle ock kyrkostämmorna kunna förmås att bevilja anslag till särskilda, af sockenbiblioteken pberoende lärjungebibliotek. 3 kretsar hade föreslagit, att sådana böcker, som lämpade sig till barn- och ungdomsläsning, skulle uttagas ur sockenbiblioteken och förvandlas till lärjungebibliotek under skolrådets förvaltning, och 2 hade menat, att från det af kommunalstämman beviljade biblioteksanslaget en del skulle kunna afskiljas och af skolrådet användas för lärjungebiblioteket. En enda krets hade uttryckt det

hopp, att för dylika fristående lärjungebibliotek anslag skulle kunna erhållas från landstingen. De flesta af de 15 kretsar, hvilka tänkt sig lärjungebiblioteken oberoende af sockenbiblioteken, hade ansett, att de förra kunde uppehållas hufvudsakligen genom enskilda uppoffringar: genom teckningslistor, insamlingar vid skolafslut-ningar och husförhör, kollekt i kyrkorna, konserter och föredrag samt genom vissa afgifter af skolbarnen för åt dem meddelade afgångsbetyg o. s. v.

Bland de åtgärder till lärjungebibliotekens befrämjande, som från lärarekårens sida borde vidtagas, hade 67 kretsar särskildt nämt framställningar till skolrådet, hvilka i synnerhet vore på sin plats vid de föreskrifna årssammanträdena mellan skolrådet och lärarepersonalen. För öfrigt borde lärarekåren i samma syfte söka påverka såväl deri anslagsbeviljande myndigheten, kommunalstämman (eller kyrkostämman), som ock den verkställande, kom-munalnämden, eller den biblioteksstyrelse eller bibliotekarie, som af kommunalnäm-den förordnats. Särskildt borde lärarepersonalen verka för, att vid inköpet af böcker tillbörlig hänsyn toges till barnens och ungdomens behof; 46 kretsar hade yrkat, att den därför borde ingifva förslag till inköp, antingen till skolrådet eller ock direkt till vederbörande biblioteksmyndighet. För öfrigt borde läraren öfverallt, där så vore af nöden, erbjuda sin tjänst vid bibliotekets ordnande och skötande samt villigt åtaga sig härmed förbundna besvär.

Icke minst viktigt vore, att han gjorde sina lärjungar och deras målsmän bekanta med bibliotekets tillvaro och innehåll, in-ingåfve dem intresse för dess begagnande, lämnade anvisningar å lämpliga böcker samt gjorde sig underrättad om huru dessa användes o. s. v. Såsom verksamma medel för läslustens vidmakthållande hade några kretsar förordat bildandet af läseför-eningar eller anordnandet af läseaftnar o. d.

Till ledning och stöd för lärarekåren i dessa sträfvanden borde, enligt flera kretsars yrkande, centralstyrelsen föranstalta om utgifvande af en förteckning öfver sådan litteratur, som mer än de hittills tillgängliga lämpade sig för barn och särskildt för folkets barn.

Med anledning häraf beslöt centralstyrelsen att årligen genom Svensk Läraretidning, hvars utgifvare förklarade sig härtill villig, offentliggöra en dylik förteckning, och skulle hr Hjalmar Berg anmodas att, med biträde af andra för saken intresserade personer, åtaga sig utarbetandet häraf.

Möten mellan skolråd och lärarepersonal.

(Meddelanden till Svensk Läraretidning.)

Säfve, Gtbg: Frågan om skolförsummelser diskuterades grundligt och föranledde skolrådet att vidtaga kraftiga åtgärder till förhindrande af om möjligt alla olofliga skolförsummelser. Vidare öfverlades örn vikten af enig samverkan mellan folk- och småskolorna. Denna borde befrämjas genom lärarepersonalens upprepade besök växelvis i folk- och småskolor; och borde småskollärarinnorna framför

allt beflita sig om åskådlighet och begränsning vid undervisningen.

So, Öreb.: Fortsättningsskolor skola inrättas i vid alla tre folkskolorna inom distriktet. Fyra veckor af folkskolans ordinarie lästid skola tagas i anspråk för ändamålet. För utarbetande af nytt reglemente för skolorna tillsattes en tremannakommitté (däribland en lärare).

För meddelanden om dylika möten stannar redaktionen i tacksamhet. Skrif genast, kort och rakt på sak.

Dödsfall.

J. G. Wijkman f. På det gamla årets sista dag afled i Västerås en veteran på barnuppfostrans arbetsfält, f. d. folkskolläraren vid Hellefors bruk i Södermanland Johan Gustaf Wijkman i den höga åldern af öfver 86 V? år. Han genomgick fullständigt Västerås gymnasium, men då han saknade medel att fortsätta sina studier, ägnade han sig åt skollärarekallet och blef först vikarierande lärare vid dåvarande hospitalsskolan i Västerås. Sedan antogs han till lärare vid de ambulatoriska skolorna vid Tidö och Fiholm. Under ferierna upptogs där hans tid med ordnande af Tidö stora bref- och boksamling. År 1835 blef han lärare och predikant vid Hellefors bruk, hvilka befattningar han innehade i 43 år, alltså till 1878, då han afgick med pension. Under de senaste åren har han varit bosatt hos en son i Västerås. Vid den åldriges bår stå sörjande barn, barnbarn och barnbarnsbarn.

P. O. Videlius f- Den 10 d:s afled i Nora landsförsamling förre småskollära-ren P. O. Videlius i en ålder af 69 år. För 3 å 4 år sedan tog V. afsked från sin tjänst efter att i 47 dr hafva varit lärare vid Greksåsars skola, som mot slutet af hans tjänstetid omändrades från småskola till mindre folkskola. Någon examen hade V. aldrig aflagt men erhöll genom själfstudium nödiga af folkskoleinspektören godkända kunskaper. V., som afled ogift, efterlämnar en jämförelsevis ganska betydlig förmögenhet, hopsparad på den lilla lärarelönen.

Utlandet.

De feriekurser för lärare, lärarinnor m. fi., som vid Helsingfors universitet under julferierna varit anordnade, afslutades den 5 d:s å universitetets högtidssal. Sedan hela församlingen, ackompanjerad af gardesseptetten, uppstämt Runebergs »Bevara, Gud, vårt fosterland», beträddes talarestolen af professor F. Gustafson, som formfulländadt tolkade kursdeltagarnes och föreläsarnes känslor i afskedets stund. Folkskoleinspektören V. Öhberg talade härefter för dessa föreläsningskursers framtid och hoppades, att företaget i Helsingfors, liksom i Uppsala, skulle varmt omhuldas af vetenskapsmännen och därigenom komma att bära goda frukter. Han slutade med en uppmaning till de närvarande att förena sig i en bön till den Högste, att han måtte låta för Finlands nutid och framtid ljuda sitt lifgifvande: varde ljus.

I Nyländska afdelningens nationshus togo feriekursdeltagarne senare på kvällen vid ett enkelt och hjärtligt samkväm under tal och sång afsked af hvarandra.

De nu afslutade feriekurserna hafva pågått från den 28 december till och med den 5 ja-