Svensk Läraretidning: 1894

N:r 43

SVENSK LÄRARETIDNING.

549

skola samt åtskilliga andra församlingsboar ingingo då till länsstyrelsen med begäran om nödig handräckning för expropriatio-nens verkställande. I sin förklaring anförde skolrådet bland annat, att då församlingens kyrkostämma på förslag af skolrådet tillsatt en särskild kommitté med uppdrag att söka för Frängsbo skola förvärfva det behöfliga jordområdet, skolrådet icke kunde göras ansvarigt för det uppkomna dröjsmålet. Genom utslag den 6 september 1893 resolverade länsstyrelsen,

att som skolrådet, hvilket jämlikt 23 § i kyrkoslämmoförordningen haft skyldighet att utan särskildt bemyndigande vidtaga nödiga åtgärder till fullgörande af hvad länsstyrelsens laga kraftvunna utslag den 29 december Ib88 och den 3 maj 1890 blifvit församlingen ålagdt, icke detta fullgjort u an fortfarande tredskades att ställa sig länsstyrelsens berörda utslag till efterrättelse;

alltså funne länsstyrelsen nödigt förelägga skolrådet att, vid vite af 500 kronor, inom tre månader efter af utslaget erhållen behörig del hafva vidtagit erforderliga åtgärder till förvärf-vande af det för skolan vid Frängsbo nödiga jordområde antingen genom frivillig öfverenskommelse med jordägaren eller, där sådan ej kunde träffas, genom att till vederbörlig domstol ingifva ansökan om tillsättande af den i 2 § k. förordningen angående jords och lägenhets afstående för allmänt behof den 14 april 1866 omförmälda nämd, hvarefter ärendet skulle vidare behandlas på sätt i nyssnämda k. förordning funnes stadgadt.

Skolrådet var ej härmed belåtet utan klagade hos k. m:t, som den 5 d:s afkun-nat följande utslag:

Som k. m:ts befhde icke lagligen ägt meddela Björsäters församlings skolråd sådant föreläggande, som i öfverklagade utslaget innehålles, har k. m:t funnit skäligt sin befhdes utslag till all kraft och verkan undanrödja. #

Den nuvarande läraren vid Frängsbo tillträdde platsen därstädes 1885, alltså året efter det k. m:t lämnat församlingen medgifvande att expropriera jord till skolträdgård vid nämda skola. Huruvida läraren vid platsens sökande tagit hänsyn till den förmån af en präktig skolträdgård, som ställdes i utsikt för honom, känna vi ej, men anse det icke osannolikt.

Tio år hafva emellertid förflutit, utan att frågan kommit närmare sin lösning. Två gånger, 1888 och 1890, har läns-styrelsen genom laga kraftvunna utslag förständigat församlingen att anskaffa skolträdgård. Men, som det heter i länsstyrelsens senaste utslag, skolrådet treds-kas fortfarande. Och nu förklarar k. m:t, att länsstyrelsen icke ägt meddela skolrådet »sådant föreläggande som i öfverklagade utslaget innehålles».

Huru skall under sådana omständigheter läraren få den förmån, som redan före hans tillträde af platsen ställdes i utsikt för honom och som genom tvänne laga kraftvunna länsstyrelseutslag blifvit honom tillerkänd?

Lärarinnors inväljande i centralstyrelsen

har under senaste tiden varit på tal i sammanhang med ändringar i allmänna folkskollärareföreningens stadgar. Redan för 6 å 8 år sedan röstade en och annan krets på lärarinnor. I år har Malmökretsen brutit isen och vid sitt senaste sammanträde nästan enhälligt valt till ledamot af centralstyrelsen folkskollärarinnan Anna Larsson i Göteborg. Ifall ytterligare några kretsar understödde denna kandidatur, vore icke omöjligt, att redan i år en lärarinna kunde ingå som supple-. ant i centralstyrelsen.

Oktoberkyrkostämmorna

pågå nu som bäst. Vi äro tacksamma för korta meddelanden angående de viktigare beslut, som härvid fattas angående skolväsendet.

Hvilken tid är lämpligast?

Vid senaste sammanträdet inom bestyreisen för nästa års nordiska skolmöte öfverlades om lämpligaste tiden för mötets hållande. Det föreslogs alternativt 6-8 eller 13-15 augusti. De af våra läsare, som härvidlag hafva någon önskan att framställa, kunna göra detta till redaktionen af denna tidning, som vill till bestyreisen framföra dessa önskemål, innan definitivt beslut fattas i denna ganska viktiga fråga. Bestyreisen vill naturligtvis förlägga mötet till den tidpunkt, som kan anses mest lämplig för det stora flertalet lärare och lärarinnor i norden.

Sjunde nordiska skolmötet. Bestyreisen hade i torsdags afton sitt andra plenisammanträde. Därvid beslöts att hos regeringen begära ett statsunderstöd af 10,000 kronor för bestridande af en del af de med mötet förenade utgifterna. Af ekonomiska sektionen uppsatt skrifvelse-förslag i ämnet godkändes.

Dansk bestyrelse är, såsom förut omtalats, redan färdigbildad. Till Norge och Finland skulle aflåtas skrifvelser med anmodan, att bestyrelser måtte utses, därest detta ej redan skett.

Det ansågs önskligt, att en förberedande inbjudan till mötet utfärdades redan under detta år. Pedagogiska sektionen erhöll i uppdrag att uppgöra förslag härtill. Till ledning för sektionen förekom redan nu en preliminär öfverläggning angående några af hufvudpunkterna i inbjudan.

För att icke dessa skolmöten må svälla ut och antaga allt för stora proportioner, hvarigenom det blir omöjligt att ordna föredrag, diskussioner, utflykter m. m., ansågs nödigt att begränsa inbjudningen till lärare och lärarinnor, skolinspektörer samt medlemmar af skolstyrelser (hvarjämte deltagarne skulle nu liksom förut få medtaga sina hustrur).

Antalet mötesdagar har vanligen varit tre. Vid senaste mötet utsträcktes tiden till fyra dagar. Bäst vore, om man kunde återgå till tre dagar. Första hälften af augusti ansågs lämpligast, och dagarna borde väljas midt i veckan: antingen 6-8 eller 13-15 augusti.

Vidare uttalades, att Öfverläggningsämnen och föredrag borde vara anmälda före den 15 februari.

Definitiva beslut i dessa punkter skulle

emellertid fattas, först efter det pedagogiska sektionen närmare utredt ärendet.

Utställningssektionen anmälde, att till adjungerad ledamot af nämda sektion inkallats folkskolläraren Hjalmar Berg. I sammanhang härmed beslöt bestyreisen, att sektionerna skulle äga med sig adjungera personer att deltaga i sektionsarbetena utan att därför tillhöra bestyreisen.

Tidaholms köping- eget skoldistrikt.

Agnetorps och Baltaks församlingar hafva hos k. m:t anhållit, att Tidaholms fabriks-och stationssamhälle, som den 17 juni 1893 tillförsäkrats köpingsrättigheter, måtte få, om möjligt från samma tidpunkt, som kunde blifva bestämd för köpingsrättigheternas trädande i kraft, utgöra ett särskildt skoldistrikt, samt att följande å kommunalstämma den 10 december 1890 för afskiljandet uppställda villkor måtte fastställas, nämligen:

att vederbörande för de fastighetsdelar af Baltaks socken, hvilka komme att tillhöra köpingsområdet, äfvensom för å dessa fastigheter bosatta personers inkomstfyrkar afsade sig sin äganderätt till inom Baltaks socken befintliga skolhus utan någon ersättning; samt

att, då en ytterligare folkskola för Agnetorps socken inom närmaste tiden vore af behofvet påkallad, socknen gemensamt skulle å lämplig inköpt plats utom köpingsområdet uppföra en sådan, af en för det blifvande antalet barn i skolåldern erforderlig storlek samt äfven innehållande ett kommunalrum för Agnetorps landskommun, hvarefter detta hus jämte Mobackens folkskolehus, båda med grand och tomt, borde vid en blifvande skilsmässa utan vederlag öfverlåtas till landskommunen, emot det att köpingsområdet erhölle den vid Tidaholm uppförda folkskolan med grund och tomt, sedan sistberörda byggnad dock förut på socknens gemensamma bekostnad blifvit försedd med nytt tak och i öfrigt försatt i laggillt skick.

Med anledning af denna ansökan har k. m:t den 5 d:s förordnat, att Tidaholms köping skall från och med år 1895 utgöra ett från Agnetorps och Baltaks församlingar skildt skoldistrikt; hvarjämte k. m:t fastställt ofvan omförmälda för områdets afskiljande uppställda villkor.

Skolväsendets ordnande. Å kyrkostämma den 14 december 1893 beslöt Hjälmseryds församling, Jönk., att inrätta en tredje folkskola och tillsätta en tredje ordinarie folkskollärare med bostad i Nya Hjälmseryd, samt att skolrotarnas antal skulle minskas från 8 till 6 med 4 månaders årlig undervisning i hvarje. Beslutet innehöll slutligen, att med den nya lärarebefattningen skulle klockare- och organisttjänsten i församlingen förenas.

I häröfver anförda klagomål yrkade åtskilliga församlingsboar, att rotarnas antal måtte få förblifva 8 som förut och den nye läraren undervisa i tvänne af dessa rotar, eller, om detta icke kunde bifallas, att församlingen måtte åläggas inrätta ännu en läraretjänst.

Genom utslag den 2 sistl. maj förklarade domkapitlet,

att enär de klagande icke anfört giltig grund för ändring i öfverklagade kyrkostämmobeslutet, samt vinsten att för hvarje folkskolebarn erhålla fyra i stället för två månaders årjig undervisningstid vore väsentligen större än olägenheten af något längre skolväg för några af