Tillbaka Read Runeberg

Svensk Läraretidning: 1894

Originalsida 70
Originalsida 70
Originalsida 70
Originalsida 71
70–71

Sida 70

1894-02-07

70

SVENSK LÄKAÄETIDNING.

N:r ö

per ej, gossen blir fortfarande efter. Att skicka honom till folkskolan skulle dock vara allt för påkostande; man hoppas och hoppas, att han snart skall »bättra» sig. Slutligen säger det emellertid stopp, vid 14-16 års ålder går det icke längre, och nu måste han ut i lifvet med de bildningssmulor, han kan hafva i behåll. Sin gladaste ungdomstid har han gått förlustig, och med motvilja ser han sig om bland de yrken, hvilka han länge vant sig att betrakta såsom allt för låga. Och icke ens bland dem är hans val fritt. Hade han fått genomgå folkskolan, skulle han kunnat bli en duglig handtverkare. Men nu kan sådant icke gå för sig, »han har ju varit vid högre läroverk», och han blir följaktligen bodbetjänt, renskrifvare eller något dylikt. Den bildning han erhållit har, genom sin syftning mot ett slutmål, som han med sina naturanlag ej kunde nå, blifvit en »halfbildning», som blott gör honom inbilsk och uppblåst samt oförmögen af ett klart och praktiskt omdöme.

Vår nuvarande skolorganisation, enligt hvilken de högre skolorna hafva klasser, som äro parallella med folkskolan, vållar dessutom denna senare stor skada genom att beröfva densamma det intresse, som hon eljest skulle hafva att påräkna från en betydande del af befolkningen. För de föräldrar, hvilka hålla sina barn i nämda parallellklasser, är det i det hela taget ganska likgiltigt, huru det går med folkskolan. Denna rör ju icke dem.

Följderna häraf visa sig bäst uti de invändningar, som vanligen framkastas mot yrkandet, att folkskolan skall användas såsom bottenskola. Det vore just en skön frihet, utropar man, om föräldrarna icke fortfarande skulle hafva rätt att välja mellan olika slag af skolor, om de skulle nödgas sätta sina barn i en så otillfredsställande skola som folkskolan med hennes öfverfyllda klasser, otillräckliga undervisningsmateriel och dåliga kamratlif!

Härå svara vi, att i de land, där stånds-skolornas skrankor redan fallit, där - såsom t. ex. i Baiern är förhållandet - ministerns och generalens barn verkligen sitta på samma skolbänk som kroppsarbetarens, där beklagar sig ingen öfver den »motbjudande sammanblandningen med pöbeln». Ty där alla föräldrar äro hänvisade till den för hela nationen gemensamma skolan, där kommer denna äfven i åtnjutande af alla föräldrarnas kärlek och omvårdnad, således äfven af deras, hvilka tillhöra de ledande klasserna inom samhället. Med den själfstyrelse, som är kommunerna gifven, blir det då lätt för dessa föräldrar att på bästa sätt sörja för folkskolans utveckling och att undanrödja de brister, hvaröfver man nu, dels med rätt, dels med orätt, så mycket beklagar sig.

Före den l mars

får Jultomtens resestipendium för pedagogiska studieresor sökas hos centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärareförening. Se vidare tillkännagifvandet här längre fram i dagens nummer!

3,OOO postprenumeranter

hoppas Svensk Läraretidning erhålla inom detta kvartals utgång. Siffran är för närvarande 2,533, hvadan vi raskt närma oss 3,000-talet. Vid folkskolorna i vårt land verka f. n. öfver 6,000 och vid de mindre folkskolorna samt småskolorna omkring 7,000 lärare och lärarinnor. Om - såsom vi naturligtvis gärna önska - hvarje lärare och lärarinna skall blifva i tillfälle att läsa Svensk Läraretidning, torde det icke vara för mycket, att prenumerantantalet motsvarar hälften af folkskollärarepersonalens antal eller fjärdedelen af antalet lärare och lärarinnor vid samtliga folkundervisningsanstalter. Alla vänner af den svenska folkskolans och folkbildningens höjande samt af en förbättrad ställning för lärarekåren böra ej blott själfva prenumerera på Svensk Läraretidning utan ock verka för tidningens vidare utbredning inom lärarekåren och bland folkundervisningens vänner.

Skolmän i andra kammarens Skolutskott.

Det förtjänar anmärkas, att i andra kammarens Skolutskott (såsom tillfälliga utskottet n:r l i korthet plägar benämnas) väl aldrig skolmannen varit så talrikt representerade som i år. De 9 ordinarie ledamöterna fördela sig sålunda: l lektor, l döfstumskoledirektor, 2 tjänstgörande folkskollärare, l utgifvare af skoltidning (summa 5 skolmän), l godsägare samt

3 hemmansägare. Suppleanterna utgöras af: l pastor (hvilken såsom skolrådsordförande gjort sig känd som ifrare för folkskolans utveckling), l folkskollärare, l godsägare (tillika ledamot afdöf-stumskolenämd), l hemmansägare samt för första gången l arbetare.

Med hänsyn till partiställning tillhöra

4 af de ordinarie ledamöterna gamla landtmannapartiet, 3 centern och 2 nya landtmannapartiet. Af suppleanterna höra 2 till gamla landtmannapartiet, 2 till centern och l till nya landtmannapartiet.

Kyrkomötet och folkskollärarinnorna. Äfven Karlstads och Växjö domkapitel tillstyrka kyrkomötets bekanta skrifvelse om rätt att uppsäga ordinarie folkskollärarinna,, som träder i gifte. Båda dessa domkapitel förorda emellertid den ändring i kyrkomötets beslut, att skolrådet (icke församlingen) skulle äga nämda uppsägningsrätt, hvarjämte domkapitlet i Växjö hemställer, att uppsägningstiden måtte bestämmas till sex månader med iakttagande däraf, att tjänstens frånträdande infaller å endera af de i folkskolestadgans 28 § uppgifna dagar (l januari eller l juli).

Små Skolrevyer från Skandinavien och utlandet meddelades vid Stockholms folkskollärareförenings första sammanträde för året den 3 dennes. I det anförande, hvarmed föreningens ordförande, hr /. J. Dalström, öppnade sammanträdet, lämnades en kort öfverblick af de viktigare före-

teelserna på skolans område i de skandinaviska länderna och Finland. Hr K. E. Lidholm föredrog en sammanfattning af hithörande händelser i England, och fröken Hanna Andersson tecknade den i fjor aflidne franske konseljpresidenten Jules Ferrys verksamhet för åstadkommandet af obligatorisk folkundervisning i Frankrike. Slutligen redogjorde hr Fridtjuv Berg för den tyska folkskolans och folkskollärarekårens ställning under 1893.

För de två förstnämda anförandena meddelas en sammandragen redogörelse på annat ställe i dagens nummer. Till de båda sistnämda skola vi framdeles återkomma.

Det svenska folkskoleväsendet inför Utlandet. I det senast hitkomna numret af den i Santiago de Chile utgifna pedagogiska tidskriften »Revista de Instruccion Primaria» finnes bland annat intaget början af en artikel med rubriken: »Apuntes sobre la instruccion primaria en Suecia» (meddelanden om folkskoleundervisningen i Sverige) af S. de la Chapelle, öfversatt från franskan af tidskriftens direktör sennor Juan Madrid A. Den, som det vill synas, med sakkännedom skrifna afhandlingen omfattar i det föreliggande numret följande afdelningar:

Historisk utveckling. - Olika slag af skolor: småskolor; folkskolor; högre folkskolor; fortsättnings- och folkhögskolor. - Undervisningens administrativa organisation. - Slöjd. - Lärare och lärarinnor: a) deras utnämning;

b) statistik öfver folkskolans lärarepersonal;

c) löner; d) pensionering. - Lärjungar; statistik öfver desamma. - Skolbyggnaderna. - Undervisningsmateriel. - Kostnaderna.

En slöjdutställning1, anordnad af Stockholms läns hushållningssällskap, hölls härstädes under förra veckan. En stor mängd slöjdskolor och enskilda slöjdidkare inom länet voro representerade. De flesta arbetena voro utförda af barn i en ålder af 9-13 år och vittnade om slöjdens stora framsteg inom länet.

Följande skolor och lärare tillerkändes pris:

Hedersdiplom: Guslafsbergs slöjd och ritskola, Wincklerska slöjdskolan, prins Karls uppfostringsanstalt å Galon, åkerbrukskolonien Hall, slöjdinstruktören J. Valländer, Stockholms läns idiotanstalt och Eugeniahemmet.

Silf ver medalj er: uppfostringsanstalten ä Galon, Brännkyrka slöjdskola, Eugeniahemmet för manlig och kvinnlig slöjd, slöjdlärarne J. A. Magnusson och Aug. Jernström samt Botkyrka syskola.

Bronsmedaljer: Husby:Långhundra slöjdskola, Botkyrka kyrkskola, Österhaninge dito och Vaxnäs folkskola.

Penningar: Brännkyrka 7 syskolor 40 kr.; Bo4kyrka 3 dito 30 kr; Wincklerska slöjdskolan, Brännkyrka kyrkskola och Hammarby syskola hvardera 20 kr.; Husby-Långhundra syskola, Huddinge, Lidingö, Salems, Skånella, Gustafsbergs och Norrsunda syskolor hvarde-dera 15 kr.; Botkyrka, Österhaninge, Vaxnäs, Färentuna, Stockby, Vikens, Gottröra, Salems, Össeby-Garns, Flemingsbergs, Kasterna, Fasta Vismarne och Västerhaninge slöjdskolor samt slöjdläraren Aug. Jernström hvardera 10 kr.

Skolköket i Söderhamn började sin verksamhet för omkring 8 dagar sedan i lokal, som af enskild person välvilligt upp-

Källa: Project Runeberg ·