Svensk Läraretidning: 1894

72

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 6

- Vid Södertörnskretsens möte den 30 januari lämnades redogörelse för de olika sätt, hvarpå möten mellan skolråd och lärarepersonal anordnas inom skilda delar af landet, där de nämligen hållas, samt de till följd däraf högst olika resultat, som kunnat härflyta af dessa möten. Rätt ordnade och ledda måste de blifva till ovärderligt gagn för hela undervisnings- och uppfostringsväsendet; illa skötta kunna de verka i motsatt riktning. Det berodde härvid i första rummet på, hvilken uppfattning man hade om dessa mötens uppgift.

- Om lämpligaste lästiden öfverlades vid Aspelands skollärareförenings möte den 27 januari. Under diskussionen framhölls, att vid bestämmande af den årliga lästiden måste hänsyn tagas till klimat och naturförhållanden, hvarjämte ock näringar m. m. borde tagas i betraktande. I allmänhet borde undervisningen förläggas till den svalare årstiden såsom den i sanitärt hänseende lämpligaste. Dessutom vore arbetet då lättare för både lärare och barn än under sommarvärmen.

- Skolbarnens öfvande i skogsodling förekommer i Västerhaninge, Nacka och Markim-Orkesta församlingar inom Stockholms län. Att denna nyttiga och fosterländska öfning införts vid de två förstnämda skolorna, torde hafva sin orsak i ett af hushållningssällskapets förvaltningsutskott 1891 till skolrådsordförandena inom länet utsändt cirkulär med begäran om anvisande af lämpliga platser för skogsodling samt i öfrigt om främjandet af intresset för skogens vård. Å den sistnämda platsen hafva sådana öfningar med folkskolans barn förekommit ända sedan 1888.

- Historieundervisningen i folkskolan var framställd till diskussionsämne vid läraremötet i Kristianstad den 27 januari. I inledningsföredraget och den därpå följande öfverläggningen framhölls, att detta ämnes betydelse i folkskolan länge underskattats men så småningom åtminstone i någon mån kommit till sin rätt och detta senare med skäl på grund af dess stora uppfostrande inflytande, dess förmåga att förädlande inverka på hela människan genom att skärpa och rena förståndsförmågan, stärka viljan, förädla känslan och stålsätta karaktären, genom att väcka och nära kärleken till sanningen, till Gud och till fosterlandet. Angående tillvägagångssättet betonades särskildt, att om historiens taflor skulle riktigt kunna upprullas för barnen och af dem uppfattas, så skulle historien för dem berättas - berättas tilltalande och åskådligt.

- Sommarkursen på Hvilan 1893 utgjorde ämnet för ett föredrag, hållet af folkskolläraren S. G. Rignell vid Kristianstadsortens lärareförenings möte den 27 januari. Talaren skildra de ankomsten till det vackert belägna Hvilan, d-.r Holmströms inlednings- och hälsningstal till de 150 deltagarne, af hvilka 55 voro lärare och lärarinnor, föreläsarne och föreläsningarna i största korthet, den angenäma vistelsen å Hvilan under fristunderna, kostnaden för vistandet där, de tilltalande aftonunderhållningarna, som omväxlade med sång, deklamation och diskussion, samt till sist den i allo lyckade afslutningsfesten. Här och där gjor-

I des träffande reflexioner öfver de skildrade förhållandena. Alla instämde i den uttalade önskan, att dylika kurser måtte årligen komma till stånd.

- »Modern geografi» utgjorde ämnet för ett af statsgeologen friherre G. De Geer inom sällskapet Idun härstädes hållet föredrag förliden lördag. I äldre tider, menade talaren, utgjorde geografien ett bihang till historien, men numera har den blifvit en själfständig vetenskap, sedan man fått klart för sig de problem, som den har att lösa. Den moderna geografien förutsätter kunskap i geologien, och de »geografiska elementen» äro glacierisen, vattnet, jordens inre samt luften. Under förevisande af en större samling kartor genomgick föredraganden dessa fyra hufvudpunkter. Vidare bör den möderne geografen taga i betraktande den biologiska geografien eller organismernas naturlära samt slutligen människans ingripande i de naturliga förhållandena, genom

hvilka båda faktorer äfven betydande förändringar inträda i jordklotets fysiska förhållanden. Föredraganden framhöll till sist som ett önskemål åstadkommandet af ett geografiskt museum, jämförligt med det nyligen upprättade biologiska museet, hvilket skulle åskådliggöra vårt lands geografiska natur. Till ett sådant museum borde icke allenast våra topo-grafer, kartografer, geologer och landtbruks-ingeniörer m. fl. bidraga utan äfven fotografer och landskapsmålare, hvilka genom reproduktion af typiska landskapsbilder kunde kraftigt medverka.

Sveriges allmänna folkskollärareförening.

Kyrkomötet och folkskollärarinnornas rättsliga ställning*.

Centralstyrelsen har rörande detta ämne mottagit två motioner. Den ena, väckt af Stockholms-kretsen, finnes åter-gifven i denna tidning n:r 48 för förra året. Den andra motionen är af Strängnäs-kretsen och har följande lydelse:

Det nyss afslutade kyrkomötets beslut om skrifvelse till k. m:t med hemställan om sådant tillägg till gällande folkskolestadga

att i fråga om lärarinna, som trädt i gifte, församlingen eller den myndighet, som det eljest tillkommer att tillsätta lärarinna, skulle äga att uppsäga henne från tjänsten, då skolans bästa funnes sådant kräfva,

synes oss, om detsamma verkligen skulle komma att på administrativ väg anbefallas såsom för lärarinnorna vid Sveriges folkskolor gällande lag, göra den rättsliga ställningen för en stor del af den svenska folkskollärarekårens medlemmar mera osäker, än den redan nu är, och därigenom vara af beskaffenhet att kunna uppfattas såsom en kårens gemensamma angelägenhet.

Under sådana omständigheter har Strängnästraktens lärareförening ansett befogenhet föreligga för kretsarna inom S. A. F. att till behandling upptaga ärendet i fråga samt för den skull lämnat sin styrelse i uppdrag att hos centralstyrelsen för S. A. F. göra framställning härom.

Bland mängden af skäl, som mot föreliggande lapstadgande skulle kunna andrå-gas, vilja vi endast nämna följande.

Det nya stadgandet skulle i tillämpningen lämna rum för det största godtycke och säkerligen ofta bli användt som vapen mot en själfständig och duglig men af en eller annan anledning misshaglig lärarinna. Fruktan för detta i skolrådets händer satta vapen skulle bli en svår frestelse för mången uppfostrarinna i utöfningen af hennes grannlaga värf och förmå henne att för undvikande af obehag och trassel, som helt visst i många fall skulle sluta med ekonomiskt obestånd, lägga i dagen mindre grad af själfkänsla och karaktärsfasthet än som är en uppfostrare värdigt. Lagen, en gång satt i verket,, skulle beröfva skolan många af hennes bästa karaktärer och afhålla begåfvade kvinnor med karaktär och själfkänsla från att träda in på en bana, där man endast och allenast genom att lyda naturens och de gudomliga la-

garnas bud riskerar sin plats med åtföljande ekonomiska förmåner och där sålunda många års förberedelsearbete för kallet vore till större delen bortkastadt.

Blefve det lag, att lärarinnorna vid folkskolan efter ingånget giftermål kunde utan vidare afskedas, blott den tänjbara bestämmelsen »när skolans bästa det kräfver» syntes förefinnas, skulle, därom äro vi förvissade, det snart blifva allmän praxis att i liknande fall afskeda de redan nu afsätt-ningsbara småskollärarinnorna, af hvilka många såsom gifta med folkskollärare tjänstgöra i skolan och därmed bidraga till familjens utkomst.

Lärarinnekåren vid Sveriges folkskolor skulle sålunda inom kort komma i den föga afundsvärda ställningen att hvilket ögonblick som helst kunna ställas på extra ordinarie stat, och många bland dem skulle härigenom bli lätthandterliga redskap i den tillfälligt rådande meningens tjänst. Arbetet på vår ungdoms daning till fasta och själfständiga karaktärer kunde knappast vinna härpå.

Endast för så vidt en mängd tydliga och faktiska bevis för, att de gifta folkskollärarinnorna på grund af sitt giftermål försummat sin tjänst, kunde förebringas, skulle vi anse frågan om nu föreliggande lagstadgande kunna komma på tal bland folkupplysningens verkliga vänner. Men vi anse stadgandet äfven under sådana omständigheter vara obehöflig^ då ju redan, såsom under diskussionen öfver detta ärende i riksdagens andra kammare och vid 1893 års kyrkomöte blifvit framhållet, § 32 i nu gällande folkskolestadga gör det lätt för vederbörande skolråd att afskeda en försumlig eller oduglig lärarinna.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, anse vi ett uttalande från hela folkskollärarekårens sida i föreliggande ärende önskvärdt och få vi för den skull vördsamt anhålla,

att centralstyrelsen för S. A. F. måtte, ifall omständigheterna därtill föranleda och centralstyrelsen finner det lämpligt, förbereda ärendet samt i lämplig form hänskjuta detsamma till de respek-tiva kretsarnas yttrande. Strängnäs den 30 september 1893. é För Strängnästraktens lärareförening: Styrelsen.

Riksdagen.

Småskollärarnes ålderdomsunderstödsanstalt.

Kyrkoherden C. Fr. Pettersson i Sund-born, biskop O. Billing samt hr Liss O. Larsson hafva inom första kammaren väckt följande motion:

I § 10 mom. l af k. m:ts nådiga reglemente för småskollärares m. fi. ålderdomsunderstödsanstalt af den 22 juni 1892 läses följande stadgande:

»Tjänsteår räknas med afseende på rätt till understöd såsom fullt, därest läraren därunder tjänstgjort minst 8 kalendermånader eller 34'/2 veckor. Med de år, under hvilka läraren möjligen undervisat kortare tid, verkställes en sam.