Sida 291
13. Telegrafen
Wheatstone har medelst den af honom uppfunna apparaten med roterande spegel försökt utröna elektricitetens verkliga hastighet och trott sig finna, att den elektriska gnistan på en sekund tillryggalägger något öfver 40 000 svenska mil, medan ljuset på samma tid endast hinner 28 000 svenska mil. Båda hastigheterna skulle alltså förhålla sig som 10 till 7. De nyare undersökningarna visa likväl, att elektricitetens hastighet icke i allmänhet är så stor, fastän alltid så betydande, att hon tillryggalägger alla jordiska afstånd på en ofantligt kort tid.
Sedan man lärt känna elektricitetens verkningar på afstånd genom långa trådar, föll man snart på den nära till liands liggande ideen att använda den nya naturkraften till ett ilbud åt tanken och gjorde försök till utarbetande af en elektrisk telegrafi, hvarvid svängningarna af en pendel eller öfverhoppande gnistor skulle användas som tecken. Utförandet i stort misslyckades dock, emedan man ej med elektricitetsmaskinen kan åstadkomma den härtill nödiga elektricitets-mäno-den 204‘ Genomhorrnin(J °f
ö i o ett k°rt“
Den elektriska telegrafen kunde alltsa först uppstå, sedan en annan källa blifvit upptäckt, som
ger samma kraft, men dock något annorlunda beskaffad.
Det är den i det gal vani ska batteriet alstrade elektrici-
teten.
Elektricitetsmaskinen sjelf förrättar sålunda intet tekniskt arbete, om man undantar de stundom förekommande fall, då han användes till tändande af sprängskott. Han är företrädesvis en apparat för vetenskapliga försök och studier. Men de vinkar och insigter, man genom honom erhållit, ledde dock snart till en vigtig, för menskligheten gagnande uppfinning, åskledaren, till hvilken vi nu vilja vända oss.
Åskledaren. Betraktar man formen och färgen af de ur-
laddningar, som en leidenflaska eller en stor elektricitets-maskin ger ifrån sig, måste man ovilkorligt komma att tänka på blixten, ocli lika nära ligger jemförelsen mellan den der-vid uppstående starka knallen och åskdundret. När blixten
Källa: Project Runeberg ·
