De stora uppfinningarna

giska befordrare, amerikanen Crampton, gaf en af sina med-intressenter, som efter ett af de första misslyckade försöken uttalade sitt tvifvel om möjligheten att kunna genomföra verket och frågade, hvad de nu skulle göra.

— Yi skola försöka än en gång.

— Och om försöket äfven då misslyckas?

— Så skola vi göra om det gång på gång, tills vi slutligen tillkämpat oss seger.

Framstående bland dessa kraftiga viljor var i synnerhet den amerikanske ingeniören och entreprenören Cyrus Eield. Sedan han försäkrat sig om bistånd af skickliga fackmän, begaf han sig 1855 öfver till England oeh lyckades här bringa till stånd ett bolag för sakens genomförande och vidtagande af alla nödiga förberedelser.

1857 voro de afslutade, och i augusti samma år utgingo de båda ångarna Niagara och A gam em -non med hvar sin hälft af kabeln om hord för att nedlägga den. Men när man hunnit ungefär 50 mil ut från irländska kusten, sprang kabeln, och änden af den redan nedlagda delen försvann i hafvets djup. Eörsöket hade sålunda misslyckats, och man måste vända om; men man tappade ej modet. Nya sammanskott gjordes, den förlorade kabellängden ersattes med en ny, och året derpå utgingo samma fartyg på en ny expedition, men denna gång från hvar sin sida af Atlanten, Ya-lentia på Irland och Trinitybay på New-Eoundland, för att mptas midt på oceanen. Denna gång gick 232, 233. Ge-allt väl, och den 5 augusti kunde drottning Yic- nomskämingar toria och presidenten Buchanan utbyta lyckönskaaantlska^te-ningstelegram. Yare sig i följd af någon felaktig- legrafkabeln. het i kabelns sammansättning eller af någon liden skada, förlorade han emellertid snart sin ledningsförmåga och förblef, trots alla bemödanden att väcka honom, stum.

I åtta år låg företaget till utseendet nere och lät ej mycket tala om sig. Men det var endast till utseendet; i verkligheten pågingo de kraftigaste ansträngningar till ett nytt försök. Man ville denna gång uppträda bättre rustad och förberedd än förut så väl i afseende på kabelns beskaffenhet