Sida 332
13. Telegrafen
En förberedelse till det stora verket var nedläggningen af en telegrafledning öfver Engelska kanalen mellan Dover och Calais. Wheatstone hade redan 1840 föreslagit en sådan, men de tekniska svårigheter, som stälde sig i vägen, voro eller ansågos ännu för stora. En af de väsentligaste bland dem, saknaden af ett tillräckligt starkt, isolerande ämne, häfdes genom upptäckten af guttaperkan, och 1851 i september nedlade den engelske ingeniören Brett, efter ett året förut gjordt misslyckadt försök, på Kanalens botten mellan de ofvan nämda städerna den första telegrafkabeln. Denna kabel, som blifvit urbilden för alla de sedan förfärdigade, bestod af fyra i midten liggande, med guttaperka klädda koppartrådar af en vanlig klocksträngs tjocklek. Dessa sammansnoddes med hampa, dränkt i tjära och talg, till en enda tross. Det hela omspans slutligen med tio förzinkade jern trådar, så att bela kabeln erhöll en ganska stor diameter.
Sedan vägen sålunda var bruten och ett erfarenbetsförråd samladt, sträcktes undervattenskablar öfver de flesta sund och mindre hafsarmar i vår verldsdel, så öfver Irländska sjön, öfver Nordsjön mellan Dover och Ostende, öfver Bälten och Öresund, öfver Messinska sundet, öfver Medelhafvet mellan Sardinien, Malta och Korfu. I Amerika hade man samtidigt skridit till verket och, utom andra mindre ledningar, lyckligt nedlagt en kabelledning mellan Cap Bay på New-Eoundland och Cap Breton, äfvensom mellan Prins Edwards ö och New-Bruns-wick. Den bärtill erforderliga kabeln hade 12 svenska mils längd. Derigenom var ön New-Eoundland förenad med Amerikas fasta land, och amerikanerna kunde numera erhålla underrättelser från Europa tre till fyra dagar tidigare än förut.
Nu ansåg man sig tillräckligt förberedd att skrida till det stora verket, upprättandet af en omedelbar telegrafisk förbindelse mellan Europa oeh Amerika medelst en telegrafkabel genom Atlanten. Det skedde genom förenade krafter på båda sidorna om det skiljande hafvet och med en ihärdighet, en beslutsamhet och en kostnad, som alla söka sin like. Millioner och åter millioner slukades bokstafligen af hafvet, men man hade föresatt sig, att företaget, kosta hvaö det ville, skulle genomföras, och här som alltid segrade den fasta viljan. Betecknande är i detta fall det svar, en af företagets mest ener-
Källa: Project Runeberg ·
