Sida 251
11. Jernvägen
kanska namn lyder, The pacific ocean. De äro fyra till antalet, af hvilka de tre sydliga gå genom Förenta staterna, den nordligaste genom Canada och det britiska området vid Stilla hafvet. Af dessa banor äro endast de båda sydliga färdiga i hela sin längd, de båda norra endast till vissa delar.
I inskränktare mening användes namnet Pacificbanan företrädesvis om den tredje i ordningen, norr ifrån räknadt, den, som öfver Omaha i staten Nebraska sammanbinder New-York med San Francisco. Hon är äfven den äldsta och öppnades för trafiken i maj 1869; den ännu sydligare södra paeific-banan fullbordades först 1881. Då den förra är bäst egnad att belysa både de hinder, en sådan bananläggning liar att möta i Nordamerika, som de medel och utvägar, hvarmed den amerikanska ingeniörs-konsten besegrat dem, skall vår skildring hufvudsakli-gen ha henne till föremål.
För en jernvägsresa från New-York till San Francisco begagnar man först någon af de många vägar, som genom de östra och mellersta staterna leda vester ut till Missouri. Det är först här vid den ofvan nämda staden Omaha, som den egentliga Pacificbanan börjar. Då här tillika de jemförelsevis bebygda delarna af unionen sluta och de stora öde sträckorna med sina ofantliga afstånd vidtaga, var det naturligt, att jern-banorna här i »Stora vestern» skulle spela en helt annan rol än hos oss och i de östra staterna. Ty medan vi i de flesta fall leda dessa senaste och yppersta af alla samfärdsmedel genom folkrika trakter, som redan förut äro i besittning af andra sådana förbindelsemedel och der en liflig person- och varutrafik är att vänta, är deremot i dessa obygder jernvägen piouieren, som först intränger i ödemarken, och odlingen följer honom i hack och häl. Lokomotivet släpar med sig alla' medel på en gång till banbygnad och kolonisering och lemnar efter
168. Tunnel på Gentral-pacificbanan.
Källa: Project Runeberg ·
