Tillbaka Read Runeberg

De stora uppfinningarna

Originalsida 297
Originalsida 297
Originalsida 296
Originalsida 297
296–297

Sida 297

13. Telegrafen

ha försatt den lärda och icke lärda verlden i en sådan uppståndelse som denna. Man anade hennes stora betydelse. Många fromma, men kortsynta personer trodde sig deruti se en afsigt att vilja beröfva den allsmäktige ett medel att utföra sina straffdomar. Denna okunnighetens fördom hindrade länge åskledarens allmänna användning. Härtill bidrog äfven ej sa litet nationalfåfängan, som missunnade en amerikan äran af denna uppfinning och derför sökte förringa hennes värde.

Den första åskledaren, hvilken ej väsentligt skilde sig från den nu använda, anbragtes af Franklin på en bygnad, tillhörande en köpman West i Philadelphia, och utgjordes af en jernstång af tre meters längd och omkring 25 millimeters diameter. Han isolerades från bygnaden genom dåliga ledare och förenades genom en metalledning med jorden. 1782 hade Philadelphia redan på sina 1 300 bygnader mer än 400 åskledare. Alla offentliga bygnader, med undantag af franska ambassadhotellet, voro försedda dermed. Och just i detta hus slog blixten ned den 27 mars 1782 och döäade en person. Nu först lät Frankrikes sändebud förse sin bostad med skydds-inrättningen. Den första åskledaren i Europa uppsattes år 1754 i Brenditz vid Znaim i Mähren. I England kom, i följd af det då ännu rådande hatet till Amerika, åskledaren ej i bruk förr än omkring 1788, och til] en början endast på fartyg. Till åskledarens allmänna införande i Europa bidrog väsentligt en af den berömde fysikern Saussure i Geneve ut-gifven liten folkskrift om hans nytta, hvarigenom fördomarna mot hans användande småningom skingrades.

Askledaren är naturligtvis helt och hållet af metall; lika klart är äfven, att de bäst ledande metallerna, silfver ocb koppar, äfven skulle vara de lämpligaste, om ej jernets mindre kostnad måste tagas i beräkning. Man bör dock härvid erinra sig, att i följd af kopparns större ledningsförmåga en ledning af koppar icke fordrar så stor tvärgenomskärning som en motsvarande ledning af jern. A andra sidan har åskledaren af jern fördelen af en betydande styrka, så att han ej lätt brister genom en tillfällig yttre inverkan.

På åskledaren kan man urskilja tre delar: öfre stången med spetsen, den till jorden förande ledningen och dennas försänkning. I stället för spets har man vid flere tillfällen användt kulor, i den tron, att spetsarna ej skulle kunna upp-

Källa: Project Runeberg ·