Sida 398
Nils Vilhelm Almlöf
398 Dödsrunor.
nål, nu kongl, dramatisk teater, blef lågornas rof och jämnades med marken.
Alinlöfs chef efter Åkerhielm, grefve Gustaf Lagerbjelke, riktade äfven teaterns repertoar med stycken, dem han sjelf öfversatt, och tillgodosåg både »kassapjeserne» och »det högre dramat». I en af de förra, »Blykamrarne i Venedig», hjelpte ej Ålmlöfs spel att mildra Argus' hårda förkastelsedom öfver genren; »hurrarop, stampningar och klappningar efter ridåns fall, förnyade i flera repriser, uttryckte den stockholmska allmänhetens förtjusning öfver denna apparition på vår talscen, och vi tro att ingen af de pjeser, som förut gjort största lyckan härstädes - en Gustaf Wasa, Hamlet o. s. v. - blifvit mottagne med ett sådant bifall». Argus tröstar sig dock med, att det närmast varit det »pikanta» i en aktris i karldrägt, som lifvat bifallsstormen. (»Es ist eine alte Geschichte, doch bleibt sie immer neu»!) Kort derefter gafs Othello, i Nican-ders öfversättning och med Almlöf i titelrollen, men utan att göra hvarken Hamlets eller Blykamrarnes lycka. Lagerbjelke efterträddes af Puke, som bl. a. uppsatte Jouy's Sulla, med Almlöf i titelrollen. När Almlöf på sommaren 1828 erhållit ett resestipendium så väl af staten som af kung Carl och följande år kommit till Paris för att utbilda sin konst efter de giltiga mönstren vid »Théåtre Francois», träffade han hos svenske ministern, grefve Löwenhjelm, Sulla's författare, som då tillhörde de vitra celebriteterna. På Jouy's anmodan och värdens begäran framsade Almlöf partier ur sin roll och vann entusiastiskt bifall af författaren, som försäkrade, att han hade Ålmlöfs talang att tacka för det underverket att han plötsligt funnit sig förstå svenska. M:lle Mars mottog »den svenske Talma» med största utmärkelse, och Ålmlöfs personliga framgångar i den franska hufvudstadens artistiska och literära kretsar afge ett vackert vitnesbörd om både hans yttre och inre menniska under hans ungdoms glansperiod.
Men äfven hans konstnärskap vann på resan, enligt samtidens dom. Då Collberg 1831 debuterat vid kongl, teatern, råder honom »Heimdall» att lära teknik af Almlöf, »som efter hemkonsten från sin konstresa röjer i det tekniska myc-
Källa: Project Runeberg ·