Tillbaka Read Runeberg

Bilder och minnen

Originalsida 536
Originalsida 536
Originalsida 536
Originalsida 537
536–537

Sida 536

Otto Edvard Carlsund

536 Dödsrunor.

öfverskott för en resa till England. Ändtligen i slutet af 1839 kunde han lemna Sverige och kom till London med opåräk-nadt klen kassa till följd af det långa uppskofvet med afresan och meningsskiljaktigheterna om slutliqviden. Ja, kassan var icke långt ifrån slut, när den svenske maskinarbetaren - ty endast som sådan sökte han anställning - ändtligen fick tillfälle att mäta sin duglighet med sina engelska arbetsförmäns.

Det var hos firman Braithway & C:o, han arbetade, snart nog som konstruktör. Den noggrannhet i utförandet af hvarje detalj, som han ständigt måst sakna i Sverige, vid Motala som i Nyköping och hos Owen, fick han här se förverkligad, och med fast föresats att äfven i denna del varda reformator i sitt land, återvände han dit 1842.,

Motala verkstad, grundad af Göta-kanalbolaget med bidrag af jernkontoret, landtbruksakademien och Carl Johan, hade 1840 efter heta strider blifvit såld till dem bland bolagsmännen, som kraftigast voro påverkade af Plåtens idé, och främst bland dessa stod Plåtens son. Både han och Adolf Rosen voro af gammalt Otto Carlsunds vänner. Nu gingo bådas önskningar i fullbordan, då Motala mekaniska verkstads bolag till Otto Carlsund öfverlemnade styrelsen af sitt dyrbara etablissement.

Under 27 år stod Carlsund i spetsen för Motala verkstad. Otaliga äro de konstruktioner, han derunder utfört: broar, arbetsmaskiner af mångfaldiga slag, sjöångmaskiner och fartyg, till Sverige, Eyssland, Norge, Danmark, Tyskland; ja, maskiner, som i England blifvit eftergjorda (se Tidskr. f. praktisk byggnadskonst och mekanik 1853 s. 36). Han har hos oss infört propellern och under stadigt arbete allt jemt förbättrat och förenklat den för dess drifvande konstruerade direkt verkande maskinen, »den Carlsundska vinkelrnaskinen», hvilken från medlet af 1840-talet under bortåt 30 år i vårt land allmännast blifvit utförd. Han har som fartygskonstruktör nått hvad Chapman tänkt sig men ej kunnat lösa. »Hade man en direkt kraft», säger Chapman, »som verkade på fartyget till dess framdrifvande, vore ingen svårighet att gifva det dess rätta form, men helt annat är, då det af segel skall

Källa: Project Runeberg ·