Sida 253
Mellan tvänne eldar
inte resa utan att först se er. Jag har hopp om bättre dagar, och detta hopp är nog för min lycka. Gud, hvilka sorgliga dagar har jag ej redan upplefvat!»
Hon förde mig derefter till den gamle generalen, hvilken lika hjertligt bemötte mig. Det var som hade jag varit en medlem af familjen. Jag förstod nu, hvem som fört mig under biskopens tak. Nästan under hela aftonen samtalade jag med den unga grefvinnan, som hela tiden visade mig den största uppmärksamhet. Jag märkte dervid flerfaldiga gånger, att generalskan von L** följde mig med sina blickar, och jag tyckte mig i dem läsa förundran och oro. Jag började kanske få något värde i hennes ögon, sedan hon funnit att det fanns en annan, fullt ut lika vacker och förnäm dam som hon, som värderade mig. Det går så till här i verlden. Vid ett tillfälle då grefvinnan konverserade med generalskan vinkade hon mig till sig.
»Ni dansar inte?» yttrade hon.
»Jag känner så få damer,» genmälde jag.
»Ni har ju mig,» sade hon och räckte mig sin hand med en viss förtrolighet.
I det jag fattade denna fina hand, såg jag huru hennes grannes kinder purprades. En stund efter det jag valsat med grefvinnan mötte jag generalskan, som stannade, liksom väntande att bli tilltalad af mig. Hon blef bedragen i sin väntan. Hvem tänker på stjernorna, när man står i solen! Aflägsnande mig, tyckte jag mig höra en suck. Jag var nog obarmhertig att icke känna mig rörd deraf.
Så förflöt en af de ljufvaste bland mina aftnar. När jag följande dagen träffade min direktör, hofsekter Berggren, sade han med illa dold afundsjuka:
»Det är högst besynnerligt, att just ni skulle bli bjuden till biskopens. Jag har dramatiserat hans »Axel» och sjelf latfört hufvudrollen, utan att jag fått så mycket som tack en gång. Men ni är en trollkarl ni, ni sväljer eldgafflar ni. . . Hvad säger herrn om recensionen i gårdagens tidning?»
Jag sade ingenting. Men apropå eldgafflar, undrar jag just hvad han skulle sagt, om han vetat, att jag samma afton stått mellan tvänne eldar: en grefvinna och en generalska!
*
Källa: Project Runeberg ·
