Sida 213
Tre flugor i en smäll.
Denna händelse inträffade långt före den finansiella krisen, som reducerade så många af våra större handelsfirmor, till stort bekymmer för våra unga grefvar och baroner, hvilka genom giftermål med rika köpmansdöttrar hållit eller tänkt hålla sig skadeslösa för de nederlag bördsaristokratien år från år lidit under sin kamp mot nya tiders rättsanspråk, seder och industri, något som man icke bör förtänka vår adel. När man icke har annat att sälja, tar man betaldt för sina titlar, och så länge våra köpmän finna den varan lika kurant som kaffe och socker, kryddpeppar och torkad fisk, må de gerna betala den, ehuru vi äro fullkomligt öfvertygade, att dessa skulle stå sig ganska slätt, ifall de i sin ordning ville afyttra samma varor, om ock till underpris.
För öfrigt se vi ingenting ondt deruti. Skada blott, att lärdom och vitterhet icke anses lika kuranta. Vi känna knappast någon lärd eller poet, som ens fått en saltlast i hemgift, än mindre en tremastare med kolonialvaror. Den vackraste pegas gör på Skeppsbron icke på långt när så stor effekt som en häst i lifgardets mundering. Sannt är, att parnassen icke rätt väl lämpar sig till nederlagsplats för köpmansvaror; men äro väl kasernen och dragonstallen lämpligare? Näppeligen. Afsättningen kan i senare fall måhända vara något större; men liqviden blir vid bokslutet ungefär densamma.
Men hvad som förefallit oss ännu märkvärdigare är, att det nästan lika sällan lyckats någon handelskontorist att anamma en rik köpmansdotter. De borde dock vara af samma kött och blod, tycka vi. »Vårt kontor, våra magasin, våra skepp, vår kassa,» säger kontoristen om sin principals
