Sida 181
XXY.
STOCKHOLMS ENSKILDA BYGGNADER
AF
GUSTAF LINDGREN.
De första borgarehusen i Stockholm voro med all säkerhet uppförda af trä: ryggåsstugor eller små timrade envåningshus med öppna bodar åt gatan och kammare åt gården, liknande den bild grefve v. Rosens bekanta pennritning »Ture Jönssons hemfärd» ger af Västerås, blott ännu oansenligare ocli ålderdomligare i form och konstruktion.
Denna urgamla byggnadstyp utvecklades efter hand till tvåvåningshus, med framskjutande öfvervåning, omålade, grå, med träluckor för fönstergluggarna ocli torf på taken, hvilka nyttjades till gräsbete åt, getterna, såsom synes af en illustration i Olai Magni bekanta arbete. På det inskränkta rummet bakom befästningarna uppstod småningom en oregelbunden liten stad, byggd som det föll sig utan ordning eller plan och dominerad af slottet, kyrkorna och klostren. Stora eldsvådor ödelade 1297 ocli 1330 denna stad af träkåkar utan att, som det tyckes, kunna framtvinga ett fastare byggnadssätt, utom hvad beträffar klostren ocli ordenshusen. Det äldsta kända stenhus i Stockholm, det i senare tid ombyggda huset n:r 28 vid Österlånggatan »tvärs öfver S:t Johannis gränd», uppfördes 1336 på konung Magnus Erikssons befallning till ordenshus åt Johanniterna, tillföll sedermera Vadstena kloster ocli kom efter reformationen i skotten baron Keitlis ego. Keitli sålde det 1594 till konung Sigismund, som i enlighet med husets traditioner använde det, till stamhåll för jesuiterna, hvaraf benämningen »Papisthuset». Öfver porten åt Österlånggatan sutto på 1500-talet familjerna Keitlis och Grips vapen med devisen: »Auxilium nostrum a Domino». Stenen är nu inmurad i fasaden åt Baggensgatan, n:r 27.
Hvad elden ej mäktade, åstadkom delvis det stigande välstånd, som liitilyttade tyska borgare med sin handelsrörelse ocli sina hanseatiska förbindelser tillförde staden. Under 1300-talet synas åtminstone gillehusen
Stockholm. II. 10
Källa: Project Runeberg ·
