Sida 259
23 6 GATUREGLERINGEN.
af 1600-talet. Först i vårt århundrade har Mynttorget i sammanhang med Lejonbackens anläggning erhållit sin nuvarande utsträckning.
Redan långt tillbaka i tiden börjades efter hand bosättningen på Norr-ocli Södermalm, som ursprungligen voro afsedda till kålgårdar, mulbeten ocli dylikt. Sedan malmarna icke längre voro utsatta för att ständigt af-brännas af fienden eller i försvarets tjänst, medgafs deras bebyggande dels tyst, dels uttryckligt. Det ligger i sakens natur, att ett dylikt bebyggande ej skedde efter en på förhand uppgjord plan, utan att den ena tomten efter den andra intogs eller upplåts med lämnande dem emellan af smala ocli slingrande vägar.
När därefter den tid kom, då stadsholmens otillräcklighet för den växande befolkningen föranledde malmarnas bebyggande i stor utsträckning, tog regeringsmakten saken om liand och anbefallde »desseiners» upprättande. Yid uppdragets fullgörande undveks omsorgsfullt att följa de smala ocli krokiga vägarna. I stället utlades efter dåtidens begrepp breda gator så, att hela gatusystemet förde nedåt broarna till den inre staden. En fläkt från Sveriges stormaktstid blåser oss till mötes från planerna till hufvudstadens utvidgning ocli förkofran.
Gustaf II Adolf var den, som anbefallde och äfven fastställde de första planerna för Norr- ocli Södermalm. Därom vittna bland annat flera af Kristinas bref. Han synes till ocli med hafva godkänt en plan för bebyggande af den del af Ladugårdslandet, då kalladt Ladugårdsgärdet, som under lians närmaste efterträdare donerades till staden. Huru dessa Gustaf Adolfs »desseiner» voro beskaffade, därom har man numera ej någon bestämd föreställning. Forskarne hafva ännu ej lyckats uppdaga någon handling med beskrifning på dem eller någon dithörande planritning med påskrift om fastställelse. De ritningar öfver ifrågavarande regleringar, som finnas i behåll, afse planerna sådana de blifvit af senare regenter kompletterade ocli sannolikt äfven i några clelar ändrade. I afseende å en af dessa ritningar kan dock med skäl ifrågasättas, huruvida den ej härrör från Gustaf Adolfs tid. Denna i kungl, krigsarkivet förvarade, här aftryckta ritning (fig. 203) utgöres af en karta öfver Klaratrakten med dess oregelbundna vägnät oclx öfver detta inlagdt ett nytt gatusystem, i det närmaste lika med det nuvarande, från och med Tunnel- till och med Mäster Samuels-gatan, hvarjämte Drottninggatan ocli Klara Norra Kyrkogata utlagts ett, stycke söder om sistnämnda gata. Antagandet, att här föreligger en på Gustaf Adolfs befallning utfärdad dessein, stödjer sig därpå, att regleringen omfattar endast en del af västra Norrmalm, och att benämningen »Stoore Konnungz Gatun» begagnas för den gata, som i en designation af år 1637 kallas Stora Drottninggatan.
Under Kristinas regering upptogos och utvecklades hennes faders planer till reglering af de yttre stadsdelarna. År 1636 infordrades Oluff
Källa: Project Runeberg ·
