Sida 265
23 6 GATUREGLERINGEN.
Hansson1 i riksrådet och erhöll befallning att göra en dessein på gatorna så på malmarna som i staden, »tagandes dem så breda, som han någonsin kan». Fyra år därefter donerades en del af Ladugårdslandet åt staden för fortsatt bebyggande enligt uppgjord plan och i syfte att underlätta genomförandet af Norrmalms reglering. Det dröjde ej mer än ytterligare fyra år, innan staden erhöll donation å östra delen af Kungsholmen med skyldighet för dem, hvilka där fingo sig tomter tilldelade, »efter den afrijtningen, som däröfver gjord är, att bebyggia med huus och gatur». Tre år därefter bekom staden den återstående delen af Kungsholmen.
I aftryck liar bifogats (Pl. 7) en i landtmäterikontoret befintlig karta öfver hela staden från senare hälften af 1600-talet, som synes i de väsentligaste delarna utgöra en kopia af en karta, som förvaras i stadsingeniörs-kontoret ocli torde kunna antagas i hufvudsak återgifva Kristinas reglerings-planer. Denna jämte Klaratraktens samt en i kungl, krigsarkivet befintlig karta från år 1640 (Pl. 12) ådagalägga, att det vid den tiden planlagda Norrmalm ej gick längre än till krönet af Kungsbacken ocli att Ladugårdslandsplanen sträckte sig norr ut ett stycke på andra sidan Humlegården och åt öster till ocli med Gref Magnigatan, allt detta omslutet af dåvarande tullstaket. Ar 1649 medgafs ocli några år senare verkställdes staketets utflyttning å norra malmen till Karlbergsvägen för bebyggande af det sålunda tillkomna området, och slutligen fick staden år 1670 de yttre delarna af Norrmalm och Ladugårdslandet sig tillagda i sammanhang med den norra tullens flyttning till dess nuvarande plats. Den förra utflyttningen har möjligen gifvit anledning till clen »afrijtning af Stockholms stadh meclh Walmass Olin ocli omliggiande», som den 30 april 1661 inbragtes i rådet, därvid »befans godh den upsatte dessein skulle här effter oföränderligh blifwa». Yidare inhämtas af nyssnämnda allmänna karta ocli en i aftryck bifogad, i landtmäterikontoret förvarad plankarta öfver Södermalm med dess äldre vägsystem ocli ofvanpå detta de nya gatorna anlagda (Pl. 11), att Kristinas regleringsplan för denna malm liöll sig inom trakten af Fatburs-sjön i söder, ej hann fullt fram till Yttersta tvärgatan i väster ocli gick något öfver Katarina kyrka i öster. Äfven å denna malm var tullgränsen bestämmande för regleringens omfattning.
Gustaf Adolfs ocli Kristinas stadsplaner stannade ej på papperet, tack vare de maktmedel, som stodo vederbörande till buds att gifva kraft åt föreskrifterna, i förening med den lycka, som beskärdes hufvudstaden, att i sin förste öfverståthållare, Klas Fleming, hafva fått en man, som i hög grad var i besittning af de för ändamålet nödiga egenskaper och under sitt tioåriga regemente med en fast otrolig kraft ägnade sig åt Stockholms utveckling, särskildt stadens bebyggande enligt de uppgjorda planerna. Dessa båda omständigheter gjorde, att regleringen genomfördes med en för vår
1 Oluff Hansson (Svart), adlad Örnehufvud, var då generalkvartermästare.
Källa: Project Runeberg ·
