Sida 439
355 STOCKHOLMS BELYSNINGS VERK.
1850, då beslutanderätten liade öfvergått till sockenstämmonämnden. Belysningsfrågan hade nu hunnit så långt framåt, att nämnden samtidigt hade att besluta öfver framställdt förslag att belysa stadens centrala församlingar med gas. Två år tidigare hade nämligen några för gatubelysningens ordnande intresserade personer på enskild väg tillkallat en fransk ingeniör, Jules Danré, och lämnat honom i uppdrag att uppgöra förslag till ett gasverk för de nämnda församlingarna. Med stöd af detta förslag beslutade sockenstämmonämnden, efter att ha behandlat frågan under en lång följd af sammanträden, att gasbelysning skulle införas i Stockholm, till en början i Nikolai, Klara ocli Jakobs församlingar och sedermera med första möjliga äfven i de öfriga församlingarna, i hvilka belysningen till dess skulle verkställas med argandska lampor eller portativ gas. För belysningens ordnande tillsatte nämnden en lyshållningsadministration, hvilkens första åtgärder blefvo att utfärda inbjudning till aktieteckning i ett blifvande gaslysningsbolag och att hänskjuta det uppgjorda gasverksförslaget till sakkunnig granskning. Sedan aktiekapitalet i trots af åtskilliga motigheter blifvit full-tecknadt ocli plan och kostnadsförslag till ett gasverk i större omfattning än det förut tillämnade blifvit uppgjorda, upprättades mellan staden ocli bolaget ett lyshållningskontrakt, som efter vidlyftiga underhandlingar mellan administrationen och bolagets direktion slutligen undertecknades den 5 juli 1852.
Till gaslysningsaktiebolaget skulle enligt nämnda kontrakt kostnadsfritt upplåtas en tjänlig, tillräcklig och vid hamn eller lastningsplats belägen byggnadstomt för det blifvande gasverket. Den plats, som anvisades, utgjordes af en genom sopafstjälpning i Klara sjö uppkommen utfyllning, som tidtals stod under vatten, ocli var således allt utom tjänlig för ändamålet. Men sedan gjorda försök att erhålla annan byggnadsplats visat sig fruktlösa, återstod intet annat val än att medelst grundförbättringar, pålningar och grusfyllningar göra den anvisade platsen användbar. Mot slutet af 1852 börjades därstädes de förberedande arbetena, ocli den 8 påföljande juni lades grundstenen till gasverksanläggningen. Byggnadsarbetena ocli likaså rörledningsarbetena i gatorna bedrefvos med största möjliga skyndsamhet; på senhösten hade verket fortskridit så långt, att gastillverkningen kunde begynna, och den 18 december 1853 tändes gasen första gången i Stockholm. I januari året därpå var gasbelysningen införd i Klara, Jakobs och Nikolai församlingar.
I de öfriga församlingarna ordnades gatubelysningen tills vidare så, att de befintliga oljelyktorna, de s. k. vargögonen, efter hand utbyttes mot argandska lyktor. Gasbelysningens beslutade utsträckning till dessa församlingar blef däremot uppskjuten på jämförelsevis lång tid. Skälen härtill voro af både teknisk och ekonomisk natur. Danré, åt hvilken gasverkets anläggande var anförtrodt, liade påskyndat utförandet med hänsyn till en åtagen förbindelse att inom viss tid begynna gastillverkningen, och det
Källa: Project Runeberg ·
