Sida 441
357 STOCKHOLMS BELYSNINGS VERK.
ning ägt rum, genom hvilken det från början alltför lågt beräknade aktiekapitalet betydligt ökades, kunde denna utvidgning komma till utförande. Det dröjde därför till hösten 1860, innan gasbelysningen utsträcktes till stadens öfriga församlingar.
Tio år därefter hade åter en utvidgning af gasverket blifvit en nödvändighet. För de byggnadsarbeten, som till följd däraf skulle utföras inom gasverkets område, mötte inga nämnvärda svårigheter, utan dessa fortgingo så, att de redan 1872 voro färdiga till användning. Men till utvidgningsförslaget hörde dessutom, och i främsta rummet, en ny gasklocka, för hvilken plats hade anskaffats genom inköp af en till verket gränsande tomt. Bolagets framställningar om att pä, denna få uppföra den behöfliga klock-byggnaden "möttes af myndigheterna med upprepade afslag. En ny, vid
318. Gasverket i Stockholm år 1855. Ur kalendern »Svea».
Norra bantorget belägen tomt måste slutligen inköpas för ändamålet, och ehuru äfven för klockans förläggande till denna plats svårigheter gjordes af fruktan för hälsofara, eldsolycka ocli explosion, kom arbetet där till utförande. Yid jultiden 1874 var ändtligen den länge behöfliga gasklockan färdig. Samtliga dessa utvidgningsarbeten, liksom äfven de förut nämnda, leddes af öfveringeniören Arvid Hjortzberg, som redan vid verkets anläggande biträdde Danré såsom konstruktör ocli kort därpå efterträdde honom såsom gasverkets föreståndare, i hvilken befattning han kvarstod till hösten 1875. Från denna tid till hösten 1878 innehades öfveringeniörsbefattningen af Julius von Quaglio.
Oaktadt gasbelysningen blifvit utsträckt till stadens alla församlingar äfvensom till Skeppsholmen ocli Djurgården, fortfor den offentliga oljebelysningen ännu länge i rätt betydande omfattning ocli oljelyktornas antal bibehöll sig efter 1860 nästan oförändradt till fram emot 1880-talet. I belysningssättet vidtogs dock 1866 en nämnvärd förbättring, i det hampolje-
Källa: Project Runeberg ·
