Tillbaka Read Runeberg

Stockholm. Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af Allmänna konst- och industriutställningen 1897: Del 2

Originalsida 443
Originalsida 443
Originalsida 442
Originalsida 443
442–443

Sida 443

359 STOCKHOLMS BELYSNINGS VERK.

värden utgöra således tillsammans 13,872,000 kronor. De verkställda amorteringarna uppgå till omkring 4,800,000 kronor.

* *

Innan vi öfvergå till redogörelsen för dessa anstalters senaste utveckling ocli nuvarande beskaffenhet, må här, till ledning för dem som ej äro närmare förtrogna med gasfabrikationen, förutskickas en kortfattad framställning af denna fabrikations hufvudsakliga förlopp.

Den lys- ocli bränslegas, som tillverkas vid Stockholms gasanstalter, framställes genom torrdestillation af stenkol. Råmaterialet utgöres af sådana stenkolssorter, som innehålla största mängd väte och som vid upphettning i slutet rum afgifva lysande kolväten ocli sammanbaka sig till koks, med anledning hvaraf de benämnas »gaskol» eller »bakkol». Jämte dessa användes ibland under den kalla årstiden en ringa mängd bituminösa eller s. k. »cannelkol». Destillationen sker i slutna retorter af cliamott, inmurade i ugnar af samma ämne, ett eldhärdigt stengods, hvars hufvudsakligaste beståndsdelar äro bränd ocli obränd eldfast lera, kvarts ocli kaolin. Retor-terna hållas genom kontinuerlig eldning i ugnarna vid en jämn temperatur af 800—900° C. ocli bestickas på bestämda mellantider med en efter retort-temperaturen ocli destillationstiden afpassad mängd kol. Efter beskickningen eller »laddningen» stängas retortmynningarna medelst lufttätt slutande luckor. Kolen afgifva under destillationen en mängd mer ocli mindre beständiga gaser, i sammanfattning benämnda rågas, som afledas från retorten genom ett vid dennas mynning anbringadt stigrör. Kolresterna i retorten efter skedd destillation utgöras hufvudsakligast af koks, fabrikationens förnämsta biprodukt, hvarjämte en del kol afsätter sig på retortens innersida såsom retortgrafit. Koksen aflägsnas ur retorten vid »dragningen» före hvarje ny beskickning. Grafiten, som fäster fast vid retorten ocli bidrager att hålla densamma tät, borttages icke oftare, än då den i nämnvärd mån minskar utrymmet i retorten.

Till bränsle i retortugnarna användes koks ocli koksstybb. Det öfverskott af koks, som erhålles från ugnarna, skillnaden mellan den vid destillationen vunna ocli den till ugnseldningen förbrukade koksmängden, inverkar i liög grad på tillverkningens ekonomi och är nästan uteslutande beroende af bränsleförbrukningen, enär kolen lämna i regel en nära konstant kokskvantitet. Ett i möjligaste mån fullständigt tillgodogörande af bränslet är därför ett hufvudvillkor för en tillfredsställande ugnskonstruktion. De äldre retortugnarna, de s. k. rostugnarna, lämna i detta afseende ett mindre godt resultat ocli användas därför numera endast såsom reserv-ugnar. Koksen förbrännes i dem under direkt lufttillförsel genom rostytan, förbränningen sker till största delen i själfva eldstaden, kring hvilken retor-terna äro förlagda, och förbränningsprodukterna ledas därifrån mellan ugns-

Källa: Project Runeberg ·