Tillbaka Read Runeberg

Stockholm. Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af Allmänna konst- och industriutställningen 1897: Del 2

Originalsida 446
Originalsida 446
Originalsida 446
Originalsida 447
446–447

Sida 446

362

STOCKHOLMS BELYSNINGS VERK.

vatten. De nyare, vattenkondensatorerna, äro sammansatta af en yttre gjutjärncylinder, som upptill ocli nedtill afslutas med vattenlådor, ocli ett antal ini denna cylinder stående smårör, som utgöra förbindelsen mellan den öfre ocli den nedre vattenlådan. Mellan smårören ocli cylinderns insida ledes gasen till kondensering, medan kylvatten pressas genom smårören ocli vatten-lådorna. I kondensatorerna afkyles gasen till ungefär den temperatur, som den anses kunna bibehålla i gaturörnätet, i afsikt att i möjligaste mån förhindra afsättningar i detta och igensättningar i servisledningarna.

Gasen innehåller ännu efter kondenseringen en icke obetydlig del tjära. Denna är ytterst finfördelad, rökformig vid vanlig temperatur och afsätter sig därför icke i kondensatorerna. De apparater, som ha till uppgift att rena gasen från denna tjära, tjäraf skilj arne, innesluta tvenne par cylinderformigt, inom hvarandra sittande såll, som omgifva inloppsröret och kunna höjas eller sänkas i ett detta omgifvande tjärspärr, så att sållytan ökas eller minskas efter behof. Sållen äro så anbringade i förhållande till hvarandra, att det ena sållets hål sitta midt för det andras helgods. Gasen ledes genom dessa såll inifrån och utåt, ocli de återstående tjärpartiklarna afsätta sig därvid på de genom afsättningen fuktiga sållplåtarna. Tjäraf skilj ningen är så fullständig, att gasen efter att lia passerat sållen är alldeles fri från tjära.

Kondensationsprodukterna afsätta sig på kondensatorernas innerväggar, neddroppa därifrån, likasom från tjäraf skilj ames såll, till apparaternas bottnar ocli afledas därifrån genom gasen afspärrande dopprör, hvarefter de afrinna till under marken befintliga samlingscisterner, dit äfven hydraulikens kondensationsprodukter ledas. I cisternerna skiljer sig ammoniakvattnet småningom från tjäran, stiger mot ytan till följd af sin mindre vikt ocli pumpas sedan till särskilda fack; tjäran pumpas likaledes till särskilda fack eller till tappningscisternerna.

Gasens nästa reningsprocess försiggår i s. k. scrubber, i hvilka dess återstående ammoniaklialt borttages. Scrubberna äro höga torn af gjutjärn, inuti till nästan bela höjden fyllda med skiftvis lagda trägaller och öfverst försedda med en vattencistern ocli en mekanism för spridning af vattnet från denna. Mekanismen består af roterande trattar med vinkelböjd pip, som stänka det påsläppta vattnet öfver ett tjockt flätverk af ris, hvilket äfven roterar. Yattnet fördelas genom denna anordning i droppar, som nedfalla på det öfversta gallerskiftet, i fallet mot detta ytterligare finfördelas ocli åter samlas för att på samma sätt droppa vidare från skift till skift genom hela scrubbern.

Ändamålet med vattnets finfördelande, liksom ock med gallerverket, är att lämna gasen och vattnet så stora beröringsytor som möjligt i förhållande till volymerna. Gasen inledes i scrubberns botten och stiger genom öppningarna i det våta gallerverket upp till apparatens öfre del, hvarifrån den afledes till ännu en scrubber eller till nästa reningsapparater. Under vägen genom scrubbern möter gasen renare, mindre ammoniak-

Källa: Project Runeberg ·