Sida 300
13. Telegrafen
lienska universitetsstaden Bologna. Der hade professor G alvan i af en händelse gjort en upptäckt. Hans fru låg sjuk,
och han hade åt henne ordinerat en soppa på grodben. En dag lågo nu händelsevis några för detta ändamål flådda grodor i professorns rum, då han jemte flere medhjelpare var syselsatt med elektriska försök för att utröna, om, som han trodde, elektriciteten på väsentligt sätt medverkar vid kroppens muskel- och nervförrättningar.
Yid dessa försök iakttog man nu, att de döda grodorna råkade i egendomliga ryckningar, hvar gång man tog gnistor ur elektricitetsmaskinens konduktor. Galvani ansåg detta härröra af den i luften befintliga elektricitetens inverkan på nerverna, och för att närmare undersöka detta upphängde han preparerade grodben i en krökt koppartråd på jernstaketet till sin balkong och sökte genom att svänga dem fram ocb tillbaka bringa dem i beröring med så mycket luft som möjligt. De förblefvo dock alldeles stilla; men då de stundom slogo
mot jernstaketet, ryckte de för hvar gång
häftigt till.
Här visade sig alltså en1 ny källa till elektricitet; men nu uppstod den frågan, hvar hon vore att söka. Galvani ansåg henne ligga i djurkroppen sjelf. Han trodde nämligen, att 209. Gaivaniska expe- särskildt, elektriciteten liknande fiuidum, ,n c l' hvilket efter lionom kallades galvaniskt fiuidum, genom den metalliska ledningen öfverfördes från nerverna till musklerna och att kroppen, hvilken efter denna teori skulle förhålla sig som en laddad leidenflaska, genom urladdningen försattes i ryckningar. Denna förklaring togs länge för god, tills hon slutligen efter en lång strid vederlädes genom de epokgörande undersökningar, som anstäldes af en annan italiensk forskare, professor Yolta i Pisa, hvilken framstälde en ny och vida bättre förklaring af samma företeelse.
Yolta liade insett, att det väsentliga i Galvanis försök vore, att den metalliska ledningen måste bestå af olika metaller, som bringas i beröring med livarandra, och läsaren kan sjelf öfvertyga sig härom, om lian, på sätt afb. 209 visar, boplöder eller hopvrider en koppartråd c med en zinktråd z och med den ena tråden berör lårnerverna, som blifvit blottade genom afskil-
Källa: Project Runeberg ·
