Sida 309
13. Telegrafen
ELEKTROMAGNETISMEN.
309
vid honom ett annat trådstycke. Låt hufvudtråden vara inrättad att öppnas och slutas, till exempel på det sättet, att han är afskuren samt ändarna om böj da och neddoppade i en liten skål med qvicksilfver. Så länge strömmen passerar fram i denna tråd utan afbrott, utöfvar han ej någon verkan på den bredvid honom liggande tråden; men afbrytes strömmen genom upptagande af den ena trådänden, så går en elektrisk stöt genom honom i den ena och i det ögonblick strömmen slutes en annan i den andra riktningen. Är den andra tråden böjd till en ring, i hvilken en liten lucka finnes, så hoppar här vid hvarje öppnande och slutande en gnista öfver, ty märkvärdigt nog eger den sålunda — genom »induktion» — alstrade elektriciteten, liksom blixten och elektricitetsmaskinens gnista, egenskapen att hoppa öfver, och en induktionsmaskin kan derför helt och hållet ersätta den gamla elektricitetsma-skinen.
Ju längre tråden är, i hvilken elektricitet skall införas eller »induceras», dess starkare är äfven verkningen. Han är derför ock merendels upplindad på rullar, då han likväl måste vara öfver spunnen med silke eller starkt fernissad, emedan lindningarna ej få. omedelbart beröra hvarandra. Har man nu stält så till, att apparatens egentliga ström, som ständigt vänder om och endast tjenar till att väcka induktionsströmmen, i hastig följd ständigt afbrytes och slutes, så kommer trådspiralen ej heller till ro, utan utsänder strömmar, som bestå af idel korta stötar. Af brotten ombesörjer hufvudströmmen sjelf. I litet format begagnas induktionsapparaten till medicinska ändamål, då denna art af elektricitet på menniskokroppen har en vida starkare verkan än den andra.
Det nu omnämda sättet att framkalla elektricitet genom öppnande och slutande af en galvanisk ström i en trådring eller en trådrulle kallas voltainduktion, emedan till dess frambringande en voltaapparat eller ett galvaniskt batteri är be-höfligt. Ett annat genom sin mångfaldiga användning ännu vigtigare sätt att väcka elektricitet är magnetinduktionen, ocb det är till lienne, vi nu skola öfvergå.
Elektromagnetismen. Redan de gamle kände, att en viss jernmalm, den så kallade magnetmalmen, besitter egenskapen att draga till sig och fasthålla jern. Man kallar denna egenskap magnetism ocli ett stycke jernmalm, som eger den, en
Källa: Project Runeberg ·
