Tillbaka Read Runeberg

De stora uppfinningarna

Originalsida 318
Originalsida 318
Originalsida 318
Originalsida 319
318–319

Sida 318

13. Telegrafen

grafer infördes först i Erankrike genom Chappe och spridde sig derifrån till andra land, äfven till vårt. De äro dock numera komna ur bruk; endast vid jernvägarna bibehållas de ännu som signaler.

Alla dessa anstalter träda också djupt i bakgrunden för den elektriska telegrafen, vårt århundrades yppersta verktyg, den snabbaste och raskaste budbärare, vi kunna få för uträttande af våra ärenden. Ty det är ju blixten sjelf vi framkallat, tamt och skickat på de för honom beredda vägarna. Och den elektriska gnistan är ej längre endast en budbärare för ombesörjande af våra inre angelägenheter. Hon ilar i ett nu från land till land, från verldsdel till verldsdel; hvarken oceaner eller öknar förmå längre hindra henne; ja, telegrafen drar med ut i fält som en oskattbar bundsförvandt. Intet fälttåg skall längre kunna föras, i hvilket ej »flygande telegrafer» medverka.

Som vi redan nämt, misslyckades försöken att använda gnidningselektriciteten till telegrafering. Beröringselektricite-ten med sin kemiskt sönderdelande egenskap lofvade deremot bättre framgång. 1807 förfärdigade Sömme ring i Miinchen en apparat, som arbetade med en stark Voltas stapel och i hvilken tretiofem trådar af 300, 1 200 och slutligen 3 000 meters längd, först åtskilda, men sedan hopslagna till en kabel, vid ändstationerna gingo genom små vattenflaskor till lika många bokstäfver och siffror, med den verkan, att vattnet i den lilla flaskan af strömmen sönderdelades och blåsor bildades på den ofvanför en viss telegraferad bokstaf uppstigande trådänden. "Uppfinningen, ehuru sinnrik, var ännu ej den rätta. Den kunde först komma med upptäckten af elektromagnetis-men, som gjorde det möjligt att på långa afstånd framkalla en mekanisk rörelse.

Ända till 1820 ansågos elektricitet och magnetism för två alldeles skilda krafter. Men då upptäckte Örsted den nära frändskapen mellan dem, en af de följdrikaste upptäckter, som någonsin blifvit gjorda. Nu blefvo planerna till telegrafen mer praktiska. Schweigger visade, att de många trådarna kunde undvaras och att två vore allt, som behöfdes. Den första verkligen utförda telegraflinie i större skala anlades 1833 i Göttingen af professorerna Gauss och Weber mellan obser-vatoriet och fysikaliska kabinettet, ett afstånd af omkring 2 000

Källa: Project Runeberg ·