De stora uppfinningarna

meter. Man kunde fullkomligt tydligt telegrafera 8—20 bokstäfver i minuten.

På samma väg som de båda professorerna i Göttingen hade äfven ryska statsrådet Schilling von Cannstadt, en af telegrafien mycket förtjent man, sökt lösa problemet om en nåltelegraf, men ej på kontinenten fymnit det intresse för saken, som hon förtjente. Genom en engelsman, som i Heidelberg blifvit bekant med den nya uppfinningen, kom lion 1836 till England, ocli här först fann hon, liksom telegrafien öfver huf-vud, sin rätta jordmån. Genom fysikern Wheatstone blef nål telegrafen betydligt förbättrad oeh praktiskt användbarare. Redan 1837 hade Wheatstone sin telegraf färdig, och den hlef strax använd vid Great-westernbanan, en sträcka af sex svenska mil. England var således det första land, som använde den elektriska telegrafen på längre afstånd.

I Tyskland erhöll den nya uppfinningen samtidigt en betydande utveckling genom Steinheil, den berömde professorn i Munehen. Den i Göttingen använda apparaten var liksom alla den tidens en nåltelegraf. Afvikningarna af en, två eller tiere magnetnålar voro bokstafstecknen. En sådan tele-grafering lemnade sålunda inga varaktiga tecken efter sig, och allt berodde på, att telegrafisten riktigt uppfattade ocli ned-skref betydelsen af dessa nålarnas rörelser. Sjelfva inseende denna brist, hade Gauss och Weber vändt sig till Steinheil med en begäran att göra deras apparat mer praktisk. Han vidtog nu den anordningen, att nålarna försågos med små färgkoppar, från livilka färgen utsipprade; när de nu gjorde sitt utslag, tryckte de med denna mot en pappersremsa, hvilken medelst ett urverk rörde sig framåt med likformig hastighet. Dessutom anbragte han äfven på apparaten små klockor med olika tonhöjd, mot hvilka han lät nålarna slå, ocb åstadkom sålunda hörbara signaler. Strömmarna alstrades af en rota-tionsmaskin.

Steinheil hade särskildt i Schweiz tillfälle att utföra sitt telegrafsystem, och han försåg edsförbundets hela område med ett telegrafnät. En betydande förenkling i telegrafanläggningarna åstadkom lian genom sin upptäckt, att man endast behöfver använda en tråd ocli kan låta återledningen besörjas af jorden. Han tänkte först begagna skenorna på en jernväg till återledare för strömmen, men upptäckte under utförandet