Sida 320
13. Telegrafen
af denna plan, att strömmen mycket lätt öfvergick i jorden. Dessutom uppfann han åskledaren för telegrafstationerna samt den på långa linier nödvändiga translatorn eller den inrättning, hvarigenom ett telegram af sig sjelft öfverföres på en ny linie.
Nåltelegrafer af olika inrättning voro sålunda de första och en tid de enda. De ha nu till större delen blifvit utbytta mot andra. Nåltelegrafen har formen af ett skåp. Vid den undre hälften arbetar telegrafisten med de två i lodrät riktning anbragta nycklarna, som lian skjuter till venster eller höger, åt samma eller motsatta håll. I apparatens öfre del
(se afb. 223) synas de lodrätt hängande, omkring sin midt vridbara magnetnålarna, hvilkas rörelser telegrafisten vid mottagandet af telegram måste noga följa. När han sjelf telegraferar, är äet hans kollega på den aflägsna stationen, som måste passa på. Denne ser då sina nålar eftergöra alla de ställningar, som i samma ögonblick gifvas nycklarna på afsändningsstationen. Hvarje särskild bokstaf och hvarje annat tecken kunna nu uttryckas genom ett eller flere lutande streck.
Dubbelnålstelegrafen är en sammansättning af två enkla. Er ån hvardera stationens batteri utgå som vanligt två trådar, den ena till jorden, den andra genom luften till den aflägsna stationen. Här bildar tråden i skåpet en multiplikator, det vill säga, att han är öfver spunnen och upplindad till en oval rulle, och går derefter ned i jorden. I multiplikatorn befinner sig en magnetnål, hvilken liksom den yttre har en lodrät ställning. Båda sitta pa en och samma vridbara horisontala axel och göra följaktligen samma rörelser. Hvar gång sålunda en ström går genom tradlindningen, bli antingen båda nålarna eller blott den ena försatta ur sin lodräta i en lutande ställning.
Afb. 224 visar inrättningen af den wheatstoneska dubbel-nalstelegrafens chiffer sys tem. Man låter stället, der den åsyf-
223. Nåltelegrafen.
Källa: Project Runeberg ·
