Sida 180
Också en reskamrat
»Säga hvad man vill, men ypperlig är hon ändå i Qväkarn och Dansösen.»
I detsamma såg jag uppasserskan lemna källarsalen med fyra champagnebuteljer. Jag följde henne ut öfver gården, hvarunder jag passerade förbi uniformskappan, hvilken fortfarande vankade af och an. Just som jag passerade förbi honom, tyckte jag mig höra en djup suck. Jag följde uppasserskan in i farstun till andra byggningen.
»Vackra jungfru!» sade jag till henne, »var så alltför god och underrätta mamsell Högqvist, att Ekström från Vesterås står här ute och anhåller ödmjukast att få tala ett ord med henne.»
Uppasserskan mätte mig från topp till tå och gick sedan in genom dörren till höger i farstun. Inifrån hördes pianoklink och skratt från flere fruntimmer. Men snart öppnades ånyo samma dörr, och nu visade sig i farstun, sparsamt belyst af månen, en hög qvinlig gestalt, doftande af parfymer.
»Ar det Ekström?» frågade en välbekant stämma.
»Ack, jag kommer direkte från Vesterås,» svarade jag; »men förlåt att jag. . .»
»Välkommen, min goda vän!» afbröts jag; »men inte kan jag tala med er här; besök mig i morgon förmiddag klockan elfva, hörnet af Stadssmedjegatan och Salviigränd . .. Men, o himmel!» yttrade hon häftigt, i det hon blickade utåt gården, »han är då qvar än! . . . Gå, gå! . . .» tilläde hon, vändande sig till mig, »i morgon innan elfva ... gå, gå!»
Jag gick och såg nu den gula uniformskappan skynda dit hvarifrån jag kom. Jag kastade mig i min släde, förargad, men mest på mig sjelf, ty det föreföll mig, som hade mitt besök varit hvad man kallar »mal-apropå». Jag lem-nade Stallmästargården, men hade icke hunnit längre än till midten af Norrtullsgatan, då jag hörde hästtraf och bjeller-klang efter mig, och snart såg jag ett ekipage jaga om mig,’ i hvilket jag igenkände kappsläden med svarta hästen och björnskinnskusken, och uti släden tyckte jag mig äfven återse den gula uniformskappan. Men just som kappsläden väl hunnit om mig, stannade den tvärt, och jag såg den svarta hästen stegra sig och gula kappan hoppa ur släden. Inseende att något råkat i olag, lemnade jag skjutsgossen töm-marne, hastade till det andra åkdonet och upptäckte snart, att dess ena fimmerstång var bräckt midt itu. Sedan jag
Källa: Project Runeberg ·