Sida 203
Talang och hjerta
var nästan stelfrusen, och då jag icke kunde lemna henne i detta tillstånd, följde jag henne uppför en mörk trätrappa, mer bärande än ledande henne. Vi inträdde i ett rum, upplyst af ett enda smalt talgljus. Rummet var stort, men försedt med ytterst simpla möbler. Vid ena väggen stod en säng, hvaruti låg en person med gubbansigte, mycket aftärdt och lidande. Framför ett bord nära-sängen satt en gumma med glasögon, sysselsatt med något handarbete. Bredvid ljuset på bordet låg en gammal psalmbok uppslagen.
»Hvad jag varit orolig för dig i afton, mitt stackars barnl» yttrade gumman, läggande från sig sitt arbete.
»Söta mormor, jag har fått åka,» svarade flickan, skyndande till gumman; »den här beskedliga herrn har skjutsat mig hem.»
»Tack för det, goda herre 1» yttrade gumman. »Alltsedan min stackars gubbe insjuknade, har jag inte kunnat hemta henne om aftnarne, hvilket jag förr brukat göra. Men hvad du är blå om läpparne, kära barn, du har slitit mycket ondt i q väll.»
»Men det har gått så bra för mig i afton,» underrättade Thérése; »balettmästaren berömde mig.»
»Det är allt ett svårt yrke för en fattig flicka, den der teatern,» sade gumman; »och det kostade nog på mig att släppa dit min dotterdotter. Hon och min stackars man äro de enda jag har qvar af de många som gått före mig, i stället för att, såsom jag trodde, komma efter. Men noden har ingen lag; femtio riksdaler om året äro ändå något, och mina ögon bli allt sämre, så jag kan inte arbeta som förr.»
»Jag får nog snart större lön, lilla mormor!» förklarade flickan, smekande den gamla; »och då skall mormor spara sina ögon ... Är morfar bättre i qväll?»
»Tyst, han har slumrat in . . . Ja, mitt barn,» fortfor gumman, »måtte allt gå dig väl här i verlden! Ett är jag dock säker på: aldrig skall Thérése göra sin fattiga mormor någon sorg.»
»Aldrig, aldrig!» utbrast flickan, sjunkande ned och läggande sitt hufvud i den gamlas knä.
Gumman böjde sig öfver dotterdottern och förde sina läppar till hennes lockiga hufvud. Derefter tog hon af sig glasögonen och torkade bort några tårar ur dem,
Källa: Project Runeberg ·