Sida 217
De svarta karamellerna
i handen. Jag hörde icke hvad de sade, men begge syntes besvärade, han säkerligen af för mycket kärlek och hon af för litet, såsom ofta nog händer. Jag säg en vaktmästare närma sig de samtalande och räcka féen en stor konfektpåse samt derunder hviska henne något i örat, hvarefter hon gladt öppnade påsen.
»Men så befängdt, så tokigt!» hörde jag henne utropa, under det hon skrattande betraktade några svarta karameller, som hon först fått tag uti.
»Den ene bjuder på supé, den andre på begrafning,» yttrade kontrollören.
När jag efter spektaklet gick ut, fann jag ett täckt åkdon utanför operahuset, och framför det väntade just den der betjenten med hvita rocken och silfverknapparne.
Det dröjde icke länge förrän en lättfotad dam, med ansigtet doldt i en väderhufva, skyndade ut från den mörka teaterfarstun. Betjenten öppnade dörren till racken för den beslöjade, hvarefter, och sedan han sjelf tagit plats bredvid kusken, hästarne satte af i traf. I detsamma hörde jag ur djupet af förstugan en tung suck, som trängde genom bjell-rornas klang. Jag anade från hvem sucken kom och aflägs-nade mig skyndsamt. Det finns något som den högsta lycka och den djupaste olycka lika mycket sky, och det är vittnen.
Det väckte någon uppmärksamhet de närmast följande aftnarne, att den unge kontrollören icke syntes till på teatern.
»Har ni inte sett till vår nye kontrollör?» frågade jag vid ett tillfälle den unga dansösen.
»Nej,» svarade hon kallt.
»Och ni har inte heller saknat honom?» fortfor jag.
»Hvarför skulle jag det? Han är så rysligt efterhängsen,» blef svaret.
Slutligen började man bli allvarsamt orolig för den unge mannen. Han hade sedan den der aftonen icke varit på teatern, icke i kammarrätten, der han egentligen tjenst-gjorde, och, hvad som var ännu mer olycksbådande, icke heller synlig i sitt hem. Hemska rykten började sprida sig, och en dag, då jag var ute enkom för att efterspana något spår af den försvunne, mötte jag ånyo den unga dansösen, glad och vårdslös som vanligt.
Källa: Project Runeberg ·