Berättelser 3. Bilder ur verkligheten. Del 3. En skådespelares äfventyr

»Arma flicka, hon har fått en annan körsven nu!» yttrade Emilie.

»Hvem är då han?»

»Djefvulen!» mumlade Emilie knappast hörbart; »annars kallas han,» tilläde hon något högre, »grefve G** och är kommendörkapten.»

»Ni känner då denne man?» frågade jag, allt nyfiknare.

»Arma, arma flicka!» svarade Emilie. Men sedan under hemvägen iakttog hon oafbruten tystnad. Jag superade hos henne. Det var bara hon, jag och bror Jean vid bordet. Hon talade om teatern och gaf sin bror åtskilliga förmaningar och råd för framtiden. Dock märkte jag, att hennes tankar sväfvade åt annat håll, och att de icke voro glada, röjde molnen på hennes panna. Men aldrig fick jag veta, i hvad förhållande hon stått till brudgummen vid Stora Trädgårdsgatan.

Dagen derpå vid middagstiden kuskade jag och bror Jean ut genom Norrtull på resa till Sala, der Berggrens teater då uppehöll sig och der bror Jean skulle debutera. Det vräkte ner snö, men vi hade en beqväm kursläde, tack vare syster Emilies omsorger och frikostighet. Jag körde, och bror Jean, hvilken intagit tre frukostar innan vi lemnade Stockholm, slumrade godt vid min sida. Sent omsider och utan äfventyr anlände vi till Rotebro, det första hållet från Stockholm. Just som vi körde in på gården, såg jag en stor täckt rack lemna den. När jag i hållstugan skref in mitt namn i dagboken, föllo mina ögon på det namn som stod der näst före mitt. Det var »grefve G** med gref-vinna», och de skulle till Upsala. Min tanke ilade'dervid till marmorbruden och hennes brudgum aftonen förut. Kunde det vara de?

Vi lemnade Rotebro. Bror Jean vaknade i detsamma och visade sig något vresig, när han fick höra att vi passerat Rotebro, utan att han blifvit väckt för att få frukost, en måltid som han ansåg lämplig efter hvarje slummer, utan afseende på tiden. Men sedan han tröstat sig med några klunkar ur en tennflaska, den han hade i resväskan, insomnade han ånyo som ett godt barn.

Efter en halftimmes färd och när jag först fick sigte på det s. k. Löwenströmska lasarettet, hvilket reser sig till